Spelen är mitt syre
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag tycker personligen att det riktiga livet är rätt tråkigt, det är alldeles för grått och färglöst för min smak. Ända sedan jag var riktigt liten har jag varit en stor drömmare och en stor tänkare. När jag slår på min konsol försvinner allt det där, allt det gråa och allt det färglösa.
Jag sugs in i en helt en annan värld med sina egna regler och förutsättningar. Oftast bjuds man på storslagna miljöer fyllda av färg och liv. Att vandra längs ett öppet fält bredvid en porlande bäck och komma fram till en liten underbar stuga av trä med rosaskimrande körsbärsträd i trädgården är inte alls en ovanlig syn.
För mig är tv-spel som en tillflyktsort, ett ställe där jag både kan varva ner och uppleva storslagna berättelser. Inte bara se dem som i film, utan uppleva dem själv. Det är därför tv-spel är den ultimata underhållningsformen, den är helt interaktiv. Som spelare är man aktiv i allt som händer och påverkar händelseförloppet själv, något som ger bra mycket mer tillfredsställelse när eftertexterna rullar förbi än när man har läst ut sista sidan i en bok.
När jag och Snake är ute på ett topphemligt uppdrag av den amerikanska regeringen i Metal Gear Solid 3 upphör allting annat att existera. Vi klär ut oss till forskare för att infiltrera en hemlig bas, gömmer oss i buskar för att undgå de ryska vakterna och slår ut medlemmarna i elitstyrkan Cobra en efter en. Och när vakterna väl råkar får syn på oss och vi gömmer oss i ett skåp med hjärtat bultandes i halsgropen, det är då det händer. Det är då jag och Snake växer ihop och blir ett - det är då tv-spel blir den perfekta verklighetsflykten.