I Östergötland har till exempel ett halvdussin av landets största mjölkproducenter lagt av på senare år.
Men nu är det plötsligt nya tider. I år har en allt svårare mjölkbrist uppstått i Europa. Arla höjer priset till mjölkbönderna med 28 öre till ca 2:88 kronor litern, mjölk som sedan säljs i butikerna för 7 – 8 kronor litern. De svenska mejerierna hävdar att det är mer lönsamt att expöortera mjölkpulver till Kina än att sälja mellanmjölk här hemma.
Arlas brittiska dotterbolag höjer i höst priset till sina mjölkleverantörer med det dubbla till 3:40 kr litern.
Frågan är om priset på råmjölken kommer att hejda utslagningen av mjölkbönder. Tidigare fylldes luckan efter pensionerade bönder av granngårdarna som utökade antalet kor. Under tiden efter andra världskriget har också minskningen av antalet kor kompenserats med att varje ko producerade mer mjölk.
Men under 2000-talet har totalproduktionen minskat i takt med antalet kor, från 3,3 till 3,1 miljarder liter. Svenskens konsumtion har minskat under ett kvarts sekel från en halv till en tredjedels liter om dagen.
Räddningen för mejerier och mjölkproducenter har varit den ökade konsumtionen av fil och glass, på senare år också caffe latte och allt vad de moderna kaffestugorna nu kallar sina blandningar.
Sundare kostvanor har gjort att mellan- och lättmjölken på ett par årtionden dricks dubbelt så mycket som den på 1970-talet nästan allenarådande standardmjölken.
Diskussionen om mejerinäringen och fetman är dock inte så enkel, visserligen har olika sorters margarin och olivolja i stor utsträckning ersatt smör, som på 35 år minskat från 5,4 till 1,4 kilo per person.
Men samtidigt har både visp- och kaffegrädden nästan fördubblats och konsumtionen av ost ökat från 9 till 18 kilo per person.
Inom jordbruket har de många byråkraterna i EU och medlemsländerna liksom också nationalekonomer trott sig kunna se in i framtiden med någorlunda säkerhet. Men som på de flesta områden dyker något helt och oväntat upp, som så här i efterhand framstår som självklart.
Satsningen på biobränsle har drivit upp priset på spannmål i oanad utsträckning i många länder så att det slagit igenom kraftigt på världsmarknadspriserna. Agroetanol i Norrköping har haft åtminstone en lokalbetydelse som köpare i Mellansverige. Absolut Vodkas framgångar har ökat efterfrågan på kvalitetsvete i nordöstra Skåne i närheten av produktionen i Åhus.
De höga spannmålspriserna har också medfört att foder för kreatur blivit dyrare. Nu överges visserligen EU:s krav på att tio procent av odlad areal ska ligga i träda. Men det är osäkert om tillskottet nästa år kommer att pressa priserna nedåt.
Efter tolv års relativ prisnedgång på en rad livsmedel till följd av medlemskapet i EU och den friare importen diskuteras nu en prisuppgång på livsmedel på uppemot 30 procent. Det kan vara skrämskott i förhandlingarnas inledning.
Men vad som nu sker inom jordbruket visar att konsekvenserna är svårförutsägbara även av viktiga politiska beslut som satsningen på biobränsle.