De flesta vet nog hur det ser ut vid Nobelfirandet och andra internationella tillställningar där svenskar finns representerade. Svenskarna ser i regel – oavsett ålder – ut som om de är helt nya i matchen och har möjligen någon medalj och i bästa fall en utländsk orden. De internationella gästerna däremot, har inte sällan ordnar från både det egna landet och ibland även från Sverige. När höga militärer från olika länder möts blir kontrasten ofta slående.
I Sverige ska man nämligen inte kunna dela ut statsordnar till svenska medborgare, har det bestämts. Beslutet fattades 1975 i svallvågorna av det radikala sextiotalet. I demokratins namn (ja, systemet med statsordnar ansågs vara odemokratiskt) slängdes den mångåriga traditionen överbord. Om inte alla skulle få statsordnar skulle ingen få någon. Allt i rättvisans namn naturligtvis.
Lyckligt nog har inte alla länder gått i samma fotspår som Sverige, knappt något annat land har valt att förbjuda utdelandet av statsordnar till sina egna medborgare. De flesta skulle förmodligen tycka att det var en rent ut sagt korkad idé som motsäger själva syftet med statsordnar – nämligen att belöna de som har gjort goda insatser för landet.
De svenska statsordnarna, Serafimer-, Svärds-, Nordstjärne- och Vasaordnarna är på intet sätt avskaffade. Det enda som har hänt är att de inte längre delas ut till svenska medborgare – förutom kungliga sådana. Prinsessan Estelle fick som bekant mottaga den förnämsta orden, nämligen Serafimerorden, i samband med sitt dop.
Att i stort sett alla länder, såväl monarkier som republiker och socialistiska länder, delar ut statsordnar har naturligtvis sina skäl. Att det skulle vara orättvist är rent struntprat. De som får mottaga en orden ska självfallet ha uppfyllt de kriterier som finns och gör allt som oftast det, även om systemet ibland har missbrukats och ordnar delats ut mer eller mindre på automatik.
Ordnar finns för att staten vill kunna belöna och visa sin uppskattning till de som har gjort någonting bra för nationen, oavsett vilken typ av förtjänst det gäller. Hur kan det vara fel att visa en sådan uppskattning? Folk slutar inte heller att tycka om uppskattning bara för att staten bestämmer att det är slut med offentligt beröm och tacksamhet. The Economist (6/2012) presenterade en studie som visade sig att när Vasaordnarna slutade utdelas till direktörer så fick de i stället en högre bonus. Det är värt att ställa sig frågan om man tycker att det är ett bättre system när personer ersätts med en stor summa pengar i stället för en hedersutnämning som svenskar har fått i många generationer tillbaka.
Det är dags att regeringen även tar tag i detta förbud och ser till att statsordnarna återigen kommer det svenska folket till del. För vad finns det egentligen för rimligt skäl att dela ut ordnarna till alla så länge de inte är svenska medborgare? En sådan rik och viktig tradition som denna ska inte dö ut bara för att 60-talets socialister önskade det.