Skivbolaget Decca har alltid, med viss rätt, hånats för att de nobbade The Beatles på nyårsdagen 1962. "Långhåriga gitarrband är på väg bort och är inget för oss", löd budskapet när Decca gav skivkontrakt till Brian Poole & the Tremeloes i stället. Man undrar ju förstås vad som hade hänt om vår egen klassiske konsertpianist Staffan Scheja hade varit talangscout för Decca när det begav sig. En annan sorts karriär för The Beatles? Tanken svindlar.
När Staffan Scheja, som 16-årigt underbarn, gästade Norrköping för en familjekonsert i Hörsalen i oktober 1966 intervjuades han av NT efter repetitionen och samtalet kom till viss del att handla om The Beatles. Scheja demonstrerade framstående fingertoppskänsla i sina omdömen.
– Beatles kommer att gå långt. Grabbarna har gjort många fina saker, sa Staffan Scheja och anade förmodligen inte hur rätt han skulle få med tiden.
Å andra sidan var han snabb med att tillägga att Edvard Grieg, Frederic Chopin och Claude Debussy var ännu bättre än The Beatles. Vad hade Decca sagt om det? Postuma skivkontrakt till alla tre? Nåja, när Staffan Scheja gästade Norrköping – jodå, ordet "underbarn" fanns med redan i rubriken – hade han just släppt sin första skiva med klassisk musik. Fick frågan om vad han själv ansåg om debuten.
– Jag vet inte vad kritikerna tycker. Men själv är jag nöjd med skivan, svarade han.
På tal om The Beatles: Just i dag är det exakt 57 år sedan John, Paul, George och Ringo filmade de sista tågscenerna till sin första långfilm "A Hard Day´s Night". Man kan ana att bandmedlemmarna så dags var tämligen trötta på att åka tåg. I sex dagar hade de åkt en rundsväng från och till Newton Abbot för att få till de rätta filmklippen i klassisk tågmiljö. Fram och tillbaka, fram och tillbaka....
Sammanlagt blev det lite drygt 400 mil på tåg under de där dagarna. Å andra sidan är filmen väl värd att se än i dag om man kalibrerar förväntningarna på rätt nivå.
Just ett tågs taktfasta rullande längs rälsen kan förresten jämföras med hur NT senare beskrev Staffan Schejas sätt att spela på sitt piano när han var på besök i Norrköping:
Staffan Schejas fingrar flyger lekande lätt över pianoklaviaturen. Han är långt borta när han smeker fram de stora mästarnas verk.
Elegant formulerat av NT:s utsände. Så hade Decca aldrig uttryckt det. Snarare "Skönlockiga pianounderbarn är på väg bort och är inget för oss".