Det är kaos i skolan, mobilerna ringer, suddgummin flyger, lärarna sliter sig i håret - och ingen lär sig någonting. Ja, så ser bilden ut som förmedlas i media, men när man frågor elever och föräldrar själva är de nöjda med sina skolor. Man har lyckats göra skolan till en glödhet fråga att tjäna många politiska poäng på. Men man kan tjäna mer än politiska poäng på oss elever, för skolpengen vi bär med oss är rena guldgruvan. Varje elev kan ge skolan 50–130 000 kronor per läsår.
Enligt granskning av TV4 tjänade John Bauergymnasiet 120 miljoner kronor under år 2005–2006 som skulle kunna investeras i eleverna i stället.
Samtidigt hårdnar konkurrensen om eleverna och man satsar mer på att marknadsföra skolan. Att kunna uppvisa goda studieresultat är självklart positivt, vilket stärker tendensen att ge högre betyg. Skolans ekonomi och lärarnas löner kan också påverkas av betygssnitten. Betygsinflationen har gjort att VG helt enkelt inte duger längre. På flera utbildningar krävs 20.0, alla MVG. Att betygshetsen och prestationsångesten sprider sig i skolkorridorerna är tydligt när var tredje lärare enligt arbetsmiljöverket utsätts för våld eller hot i skolan varje år.
Regeringen vill införa ett sjugradigt betygssystem som ska börja gälla redan i sexan, för i teorin ska detta göra eleverna mer motiverade och resultaten bättre. Till och med socialdemokraterna kan tänka sig gå med på tidigare betyg.
Varför inte fråga oss som går i skolan? I dag lär vi oss för betygen och inte för livet, vilket gör inlärningen ytlig. Elever som har det svårt får sämre självkänsla och lägre motivation när de stämplas ”IG” och ”duktiga” elever lutar sig tillbaka och sänker motivationen eftersom de ändå verkar få MVG hur de än gör. Det finns inget som stödjer att vi skulle lära oss mer genom att delas upp i dum, duktig, duktigare och duktigast.
Den motivation man efterfrågar fås genom en spännande undervisning, bättre arbetsmiljö och mer drivkraft att vilja lära sig – på riktigt och inte bara inför prov. Självklart är det viktigt att följa varje elevs utveckling, men detta kan göras genom skriftliga omdömen som dessutom säger mer än en bokstavskombination.
Tänk om skolan skulle kunna sluta ses som politiskt slagfält och i stället som den kanske viktigaste delen i samhällsbygget där tankar utvecklas och framtiden formas.