För UV-strålning till exempel kan enheten vara i watt per kvadratmeter. Det blir man ju inte mycket klokare av, därför får man konstruera ett index som delar upp värdena i olika intervall.
Dessa intervall är relaterade till effekten på den mänskliga huden, hur bränd man blir. Men eftersom det finns olika hudtyper, en del är mer känsliga, andra mindre, så får man också lägga till rekommendationer för hur länge man kan vistas i solen.
Bakom UV-index ligger en hel del beräkningar som bygger på hur högt solen står på himlen och vad som kan minska instrålningen. En minskning fås naturligtvis då det är molnigt, men också ozonlagrets tjocklek spelar in.
Ett annat index som används vid SMHI är energi-index. Det kopplar samman effekter av solstrålning, vind och luftens temperatur med faktorer som rör en byggnads energitekniska egenskaper.
Med hjälp av reglersystem för uppvärmning kan man optimera energiförbrukningen och spara på denna. Andra index man skulle kunna använda för jordbruket kan baseras på summor av temperatur och nederbörd och ge ett mått på tillväxten.