Ungefär 600 000 svenskar, kanske ännu fler, sjunger i kör, enligt Svenska Körförbundet. Från att det har varit i stort sett gratis att sjunga i kör så betalar den som sjunger i Team Putte eller Joyvoice runt 100 kr per gång.

– Det har blivit en stor grej, säger Kerstin Fondberg, förbundsdirektör i Sveriges Körförbund som ser att antalet körsångare ökar kraftigt.

I de här alla-kan-sjunga-körerna binder ingen upp sig för ett långvarigt åtagande. Och det finns inga krav på att deltagarna ska öva mellan repetitionerna eller kunna läsa noter. Körerna är heller ingen förening som kräver visst engagemang. Kerstin Fondberg ser det lite som att gå och träna på ett gym.

Artikelbild

– Det lockar en annan målgrupp som annars inte skulle sjunga i kör, säger Kerstin Fondberg.

Kanske speglar det också den tid vi lever i när många har ett tidspressat schema och inte vill avsätta tid för annat än själva sången.

Norrköping har ett brett urval av körer. Hur många är svårt att få reda på.

– I Norrköping finns körer för alla smakriktningar och för alla åldrar, säger Michael Bruze, välkänd musikprofil i stan.

Artikelbild

Kerstin Fondberg är förbundsdirektör i Sveriges Körförbund

Bland alla körer han nämner konstaterar han att vad som möjligen saknas är en regelrätt gosskör. Försök har gjorts.

Stans äldsta kör är Musikaliska Sällskapets Kammarkör som bildades 1828.

Något som också blivit allt populärare är projektkörer som är tillfälligt hopsatta körer där man ses under några månader, eller ett halvår, för att sedan avsluta med en konsert.

Men frågan är vilken svensk stad som har flest körer. Sundsvall brukar nämnas i svallvågorna av Kjell Lönnå, men även Uppsala.

– De akademiska städerna ligger högt, säger Kerstin Fondberg.

Den vanligaste svenska kören är enligt henne en blandad kyrkokör. Ungefär 60-70 procent av alla körsångare är kvinnor.

– I den vanligaste kören är medelåldern 56,5 år och medlemmarna sjunger i fyra stämmor. Kören sjunger visor och lättsamma låtar för att de tycker det är trevligt och de håller en lagom nivå, säger Kerstin Fondberg och det hörs på linjen att hon har glimten i ögat när hon säger det.

Manskörer ser generellt ut att vara rödlistade. Många har fått lägga ner. Det verkar vara svårt med återväxten och rekryteringen. Över huvud taget är det många blandade körer som tampas med bristen på basar och tenorer.

Sverige är inte ensamt om att ha en stark körtradition. Det har även de baltiska länderna för att bara ta ett av flera exempel. Däremot har man inte samma körtradition i muslimska länder.

– Det har blivit synligt när man satt samman integrationskörer.

Men körlivet har förändrats på ett annat sätt också. Och det är digitaliseringen. Länkar med stämmor och kör-appar har ändrat förutsättningarna och ökat tillgängligheten för de som känner sig hemma på nätet. Material laddas ner på internet.

– Det blir en annan typ av repetitioner där människor inte behöver träffas lika ofta och nöta utan alla kan komma från olika håll efter att ha repeterat med digitala noter och ljudfiler.

I alla-kan-sjunga-körerna sjunger en del med sångtexten på mobilen.

Parallellt lever den traditionella körformen vidare med papperskopior med texter och noter och ett engagemang som kan vara både stort och mångårigt och innefatta betydligt mer än själva sången.