För det var där civilingenjören Curt Lindquist, hans tre söner och hustrun Margareta stod och malde tvättsvamp i en köttkvarn. Av den slemmiga gröngrå massa som blev följden av Margaretas idoga vevande gjorde Curt en platt duk. Disktrasan, som den heter i folkmun, var född. Idag har så gott som alla Norrköpingsbor haft den platta duken i näven och använt dess absorptionsförmåga som gör att den kan suga till sig elva gånger sin egen vikt.

Året var 1949. Norrköping var ännu en textilstad. Sverige hade klarat sig oskatt ur andra världskriget. Nu snurrade hjulen igen i den ekonomiska boom som skulle följa av Europas återuppbyggnad efter massdödandet och massbombningarna. Curt Lindquist var då 41 år och en ambitiös vd för Nordisk Silkescellulosa AB. Men utan Margaretas förmåga att dra runt köttkvarnen och sedan döpa Curts duk till Wettex (en sammandragning av engelskans wet textile) vet hen aldrig hur det skulle ha gått.

Nordisk Silkescellulosa blev Celloplast som blev Teno som blev Wettex AB och som idag heter Freudenberg som än i denna dag tillverkar disktrasor och som exporterar dem över världen tillsammans med syskonföretaget Kalle i Wiesbaden, Tyskland. Om detta kan man läsa i Åsa Kax Idebergs och Anna-Karin Muréns bok "Käraste disktrasa - historien om en uppfinning från Sverige" som är stor som en disktrasa men tjock som en rejäl bunt av dem och som koncentrerar sig mest på disktrasan som designprodukt.

Artikelbild

| Industriprodukten. Wettwxduken tillverkas forftarande i Norrköping där den föddes 1949.

Och det ska genast sägas att den historiska källan i boken givetvis är ett NT-reportage av Lasse Södergren. Men Kax Ideberg och Murén koncentrerar sig minst lika mycket på disktrasans andra liv: som populär och billig designprodukt. För idag är marknaden översvämmad av torkdukar, kökstrasor och våtdukar av alla slag. Disktrasan håller ställningarna bra och upptäcks fortfarande i delar av världen där städ- och rengöringsvanorna förändras.

Kanske skulle inte disktrasan vara så folkkär om så många kommit på idén att göra screentryck på den. Norrköpingsprodukten designas av Tomas Dahlgren som har gjort ett tjugotal mönster. Men den har blivit ett enkelt material att göra design, trycka slogans och reklam på och disktrasan har också blivit samlarobjekt. En av de många designers som använder Wettexprodukten som material är Norrköpingsdesignern Erika Tubbin.

Och i fabriken på Hospitalsgatan, mellan det nedlagda Bråvallaverket och det överbelastade Migrationsverket. fortsätter trasorna att rulla fram på sina band. För trots dess långa livslängd förbrukas de snabbt och blir – likt oss – hopkramade, bakteriebemängda och illaluktande, vilket gör att vi Norrköpingsbor gillar dem ännu mer.