Året är 1919 och Arthur Nordén, arkeologen, är riktigt förbannad: "I de flesta svenska - och f.ö. även utländska - städer har namngivningen på gator och kvarter under den våldsamt stegrade nybyggelsen under 1800-talets sista skede följt den allmänna smakens beklämmande dekadans. Särskilt märkbart blir detta i en stad som Norrköping, där det gamla från 1700-talet ärvda namnbeståndet - nästan uteslutande byggt på en livfull, friskt realistiskt och godlynt alludering på då levande borgare och yrken - ställer de på 1800-talet tillkomna, från ett tropiskt-arktiskt naturmuseum lånade djur-, växt- och stennamnen i obarmhärtig belysning, avslöjande dessa sådana alster av en betryckande andefattigdom."

Hans namnförslag till gator och kvarter i Oxelbergen har delvis ratats, i vissa fall spefullt. Särskilt kritisk är man till hans förslag att kalla gatan som leder upp mot Östra Station för Farivägsgatan. Den döps resolut om till Vikbolandsgatan av Stadsfullmäktiges namnberedning.

Det ursprungliga förslaget finns kvar för de stadsplanerare som i dag är sysselsatta med Ostlänken och Norrköpings nya resecentrum. För gatunamn är en politisk markering i mer än en betydelse. Än i dag beslutas namnen av ett utskott till kommunstyrelsen.

Artikelbild

| Med bok på väg. Gatunamnen berättar historien om staden.

– De som sitter där har frågan på delegation. Är man överens där blir det så, men många namn tas fram av tjänstemän, säger Peter Kristensson.

Och han borde veta. I tre år har han, till vardags annars på Radio Östergötland, forskat kring Norrköpings gatunamn.

– Det började med att jag läste en kurs i lokalhistoria på universitetet. Och då skulle man skriva något. Då valde jag att titta närmare på gatunamnen i Klingsberg där jag bor, förklarar han.

Det visade sig att namnen var en nyckel till områdets glömda eller annars osynliga historia. Och Norrköping saknade en bok om gatornas namn. Alltså bestämde sig Peter Kristensson för att skriva den allra första.

Artikelbild

| Gatuvan. Peter Kristensson rör sig hemtamt på Norrköpings gator vars namn han har forskat om.

När han väl var klar med namnen i Norrköpings innerstad, beslutade han sig för att ta ytterområdena också och göra hela kommunens gator, 1 500 till antalet, på en gång.

– Där är det ofta det inte lika mycket belagt varifrån namnen kommer. I de mindre kommunerna var man inte alltid noga med dokumentationen.

Artikelbild

Många namn i Kolmården, Kvillinge, Skärblacka och Vikbolandet byttes också ut vid 70-talets kommunsammanslagningar för att undvika dubbleringar.

– De gator som hade flest boende eller mest verksamhet fick behålla sitt. Den andra fick ett nytt namn.

Västangatan i Lindö blev till exempel Nordvästgatan för att Skärblacka skulle behålla sin.

– Men på Vikbolandet fick 80 % av vägarna byta namn.

Stadsdelar och kvarter har namn på särskilda teman så att man kan förstå att gatorna knyts samman. Peter Kristensson talar om namngrupper. En sådan är personnamnen.

– Det man kan konstatera är att många av de namn som antogs 1769 har bestått. Det är kring nuvarande Konstmuseet som de första personerna får ge namn åt gator. Det är mest borgmästare och donatorer: Sundelius, Lidén, Jacob Ekbom, Trozelli och Nelin. Det var en sådan namngivning som Arthur Nordén en gång vurmade för.

När stadsdelen Klockaretorpet anlades 1974 var det en stor händelse i ett Norrköping som de senaste decennierna sett mer av rivningar än nybyggnationer. Då kommer namngruppen personer upp på nytt. Men den här gången är det arbetarrörelsen som vill skriva gatuhistoria. Flera av de personer som får gator uppkallade efter sig i Klocket har kopplingar till arbetarrörelsen: Gustaf Janzén, Karl Ward, Torsten Fogelqvist. I den traditionen för man också in Moa Martinson.

– Det var den socialdemokratiska fullmäktigegruppen som motionerade i frågan de nämnde flera tänkbara namn, men framför allt lyfte de fram Gustaf Janzén, fackföreningsman från Textilarbetareförbundet, säger Peter Kristensson och berättar att det tidigare föreslagits att Gamla Rådstugugatan skulle få Janzéns namn.

Det gick inte för sig. Gamla Rådstugugatan är en av stadens mest hävdvunna gatunamn. Vi går dit för att han ska få posera som den gatuhistoriker han är. I morgon släpps hans bok, enkelt betitlad "Norrköpings gatunamn". En dryg fjärdedel av upplagan är redan förhandsbokad.

– Jag har jobbat ganska mycket mot medierna, säger Peter Kristensson, innan han går Knäppingsborgsgatan och Västgötegatan - en av Norrköpings få bevarade medeltida gator – tillbaka till radion för flera sändningar av lokala nyheter.