Ett idogt spelande, en lite annorlunda repertoar och ruggigt tajt framförande gjorde Blues Dynasty till det kanske säkraste kortet på Norrköpings mycket livaktiga coverbandsscen under 90-talet. De skapade sig en trogen publik som fyllde krogarna när de spelade. Deras goda rykte lever fortfarande, vilket också visat sig när de dykt upp på återföreningar i samband med Kulturnätterna.

– Det var Kulturnatten 2017 vi spelade senast. Den här spelningen har vi pratat om att göra väldigt länge, säger Jenny Fall, Blues Dynastys sångerska och frontfigur.

Varför blev ni så populära tror du?
Artikelbild

| Blues Dynasty har samlat styrkorna för en återförening.

– Jag vet inte riktigt. Vårt namn till trots skulle jag vilja tro att vi hade en lite kaxigare attityd till det här med att man måste förvalta en tradition. Vi var lite yngre och hade kanske ett litet annat sound jämfört med många andra band.

– Sen var ju jag enda tjejen bland alla snubbar i den här typen av coverband och vi spelade så jäkla mycket också. Vi var återkommande på olika ställen, det var till exempel Leonardos på alla studentveckor och det gjorde att folk kände till oss.

Blues Dynasty bildades i mitten av 80-talet när klasskompisarna Chrille Möller (bas) och Uffe Olsson (trummor) bestämde att de ville starta ett rockband. Gitarristen Tobbe Fall anslöt och de började repa i garaget hemma hos Chrille Möllers föräldrar i Smedby. De hade ingen som kunde sjunga och i brist på annat fick Uffe Olssons lillasyster chansen. Entré Jenny och på den vägen är det.

– Jag var 15 år då, skrattar Jenny Fall.

Artikelbild

| Jenny Fall var 15 år när hon började sjunga blues.

– Utan att vi tänkt på det är det faktiskt 35 år sedan vi började repa där i Chrilles garage.

35-års jubileet är förstås en anledning så god som någon att bjuda på påskfest på Dynamo. Jenny Fall lovar ett uppdaterat Blues Dynasty men också att publiken kommer att känna igen sig.

– VI spelar i stort sett samma låtar som för 35 år sen även om vi sorterat bort några av de mest traditionella coverbandslåtarna som bara inte funkar längre. Framförallt tycker jag att vi låter mycket mognare och tätare nu och alla har kokat ner det till sitt eget uttryck på ett helt annat sätt.

– Det är ju självklart egentligen. Jag var 15 när jag började sjunga blues och det är helt orimligt när man tänker på det.. Alla låter bättre nu. Det handlar lite om att man vågar vara lite mörkare än när vi var yngre. För mig passar det mycket bättre nu när man får vara gammal och sur på riktigt. Jag landar i det mycket bättre när jag får vara lite tvär, skrattar hon.

Blues Dynasty rann så sakta ut i sanden mot slutet av 90-talet, medlemmarna drogs till olika projekt och Jenny och Tobbe Fall (ja de blev ett par under resans gång) flyttade till Stockholm. Tobbe syns allt som oftast som musiker i olika TV-sammanhang och Jenny har bland annat ägnat sig åt att hylla kvinnliga blues- och rockpionjärer med bandet Violet Green. Chrille är fortfarande ett välkänt namn i Norrköpings musikkretsar, storebror Uffe spelar till husbehov och Henrik "Honk" Widén tillhör kretsen kring svängiga rockkombon Diamond Dogs i Stockholm. Stalltipset är i alla fall att Blues Dynasty dyker upp igen med ojämna mellanrum.

– Vi tar det som det kommer och det är också på den nivån vi vill hålla det. Vi tycker om varandra och när vi ska göra nåt tillsammans ska det kännas lite exklusivt. Det får inte bli nån slentrian eller måstekänsla. Det får inte vara för tätt för då försvinner magin, säger Jenny Fall.