Konst
Aldís Ellertsdóttir Hoff
"Where the fuck is Wittengeinsten when you need him?"
Fotografi
Passagen Linköpings konsthall. Visas till 28/11.
Så smart, så snygg och konsekvent. Hur är det möjligt? 30 fotografier på rad av enskilda, unika popcorn.
Ja, det är ju fråga om suveränt genomtänkt idébaserad konst av den isländska konstnären Aldís Ellertsdóttir Hoff. Hon är född 1972 på Island, kom till Sverige 1993 och är bosatt i Norrköping. Hon arbetar med foto, video, animationer med mera. Släktskapet bakåt kan man känna med idékonstens fader Marcel Duchamp och varför inte också filosofen i titelnamnet. Båda egensinniga och originella nyskapare.
Ellersdóttirs utställningen tillfredsställer så många nivåer från yta till djup och tillbaka igen. Frågor som rör representation eller unicitet, kopia och original. Wittengensteins språkspelsteorier fick en renässans under postmodernismens 1980- och 1990-tal. Sedan föll allt ihop som ett korthus 11 september 2001.
Men konstnärerna fortsätter oförtrutet med sina gestaltande undersökningar. Aldís Ellertsdóttirs breda och långa utbildning gör att hon kan känna sig fri att röra sig både borrande och med lätt hand mellan olika fält. Popcorn som form och uttryck synliggör hon. Associationen popcorn och popkonst av Andy Warhol poppar upp. Förädlad popkonst! Här finns också humor och mångfaldiga dubbelbottnar om identitetsbildning och kulturskikt.
Fotografierna är estetiskt mycket utvecklade och vackra att se. Samtidigt ger varje popcorn en värld av tolkningsmöjligheter. De är som små skulpturer, individer med egna kroppsliga gester.
Kort sagt, en stringent, skön och mycket tänkvärd utställning. Och där finns också uppmuntran om att gå hem och leta efter alla poetiska och kryptiska citat av Wittengenstein som vi glömt. Lika svårt som att fästa enskilda popcorn i minnet.
