Är det barndomens land vi har flyttats tillbaka till? Eller är det kanske så att vi tjuvkikar i en bilderbok för småfolk? Dan Almqvist visar delar av vad han målat under åtta år. Han beskriver hur han låter målningarna ta tid, följa hans egna associationsbanor. Rätt som det är ser han vad som fattas eller behövs och då lägger han till det. I olja är det inget problem. Till slut är han nöjd.

– Jag har alltid 5-6 målningar på gång samtidigt.

Inspiration saknas inte. Den ena målningen föder den andra.

Artikelbild

| Väcka känslor. Målningen har fått namnet Insingium.

– Jag har aldrig svårt att komma igång.

Andra bilder som han har med sig ger också idéer. På utställningen ger han till exempel sin egen version av den berömda "Karl XII likfärd".

Dan Almqvist säger att han vill förmedla stämningar och känsla.

– Man måste inte förstå allting.

Artikelbild

| Natt. Dan Almqvist visar målningar från de senaste åtta årens produktion.

Och visst vädjar det lilla barnets blick till betraktaren? Nog anar man oron i ekorrens öga? Ganska ofta finns en humoristisk detalj. På flera av målningarna syns djur som leder tanken till sagornas värld.

Dan Almqvist är från Stockholm där han också bor och är verksam. Han gick ut konsthögskolan i Stockholm 1993, sedan dess han ställt ut kontinuerligt, men inte aldrig tidigare på Konstforum. Här får han breda ut sig ovanligt mycket.

Artikelbild

| Ställer ut. Dan Almqvist ställer ut i olja på Konstforum.

– Jag visar 38 grejor.

Parallellt på Konstforum, i Studion, visar Joline Fransson sina fotografier. Utställningen som är hennes första egna har fått namnet Mushroom Cloud.

Artikelbild

| Analogt. Joline Franssons bilder är alla analoga. I utställningen ställer hon frågor kring våld ur olika perspektiv.

– Jag vill ställa frågor kring vad våld är och hur det tar sig uttryck.

Hon visar bland annat några fotografier med hästmotiv. Joline tycker om att rida.

Artikelbild

| Våld? Ingen har frågat efter hästarnas vilja konstaterar Joline Fransson som tagit bilden på Gotland.

– Men ingen har frågat hästarna vad de vill från början.

En serie bilder är tagna under en endurotävling.

– De som kör ramlar och slår sig hela tiden. Det är brutalt samtidigt som de njuter. Varför utsätter vi oss för våld över huvud taget? funderar Joline som betonar samtidigt att hon inte sitter inne med några svar.

En serie fotografier andas ensamhet och ödslighet och det var först efteråt hon såg att det var våldet mot sig själv, sitt eget destruktiva beteende, som bilderna skildrade.

25-åriga Joline kommer från Stockholm. De bilder hon visar tog hon när hon gick Hemse fotolinje på Gotlands folkhögskola. Fotointresset har följt hennes sedan mellanstadiet.

– Det här måste jag hålla på med för att fungera, det är mitt främsta sätt att utrycka mig på.