"Skriv nåt om Eldkvarn", sa dom. Jag ryggade först lite för uppdraget. Som total torsk på allting rockmusik sedan barnsben och född och uppvuxen i Norrköping är det omöjligt att inte ha någon slags relation till Eldkvarn. På nåt sätt har de alltid funnits och jag har hängt med på deras berg-och-dalbana till karriär. Ibland mer, ibland mindre. Oavsett allt det är bandet en institution i svensk rockhistoria och sånt ska man inte ta lätt på.
Respekt är väl egentligen det som bäst sammanfattar min känslor för Eldkvarn. Bara att ha lyckats hålla ett band mer eller mindre intakt och med hyfsat styrsel sedan 1971 är värt tonvis av den varan. Pluras betydelse för att ha försvenskat den amerikanska "my hometown"-traditionen, där berättandet hittar inspirationen i en uppväxt och en stad man lämnat, kan heller inte överskattas. Så därför - här är Eldkvarns starkaste Norrköpingslåtar:
1. 27 – från albumet Limbo (1999). Albumet blev något av en lite oväntad återkomst för Eldkvarn efter några magra år och jag minns fortfarande hur hårt "27" träffade när jag hörde den första gången. Ett mörkt, suggestivt rekviem där Plura rullar med tåget genom Kolmården och vandrar runt bland minnesbilderna av den tid som varit och samtidigt slår fast att ”det är inte min stad längre”. Något det är lätt att ibland känna igen sig även för den som bott här hela sitt liv. Magi.
2. Fulla för kärlekens skull – från Svart Blogg (2007). En av Eldkvarns och Pluras allra finaste stunder där Norrköping delvis får utgöra fonden i en Springsteendoftande resa genom ”spårvagnars land”, ljus och mörker och ljus igen. Om vänner, kärlek, misstag och respekt som, åtminstone för mig, landar i nåt slags hopp. Inte konstig att det är Eldkvarns mest streamade låt på Spotify. Det finns så mycket känslor förpackade och koncentrerade i den här låten.
3. Alice – från Himmelska dagar (1987). Kanske den ultimata Norrköpingslåten där Peking-referenserna flödar friskt, inte minst i det långa mellanpartiet i låten där Plura tittar ut genom fönstret på S:t Persgatan och i ett stream of consciousness låter ambulanser och spårvagnar köra ikapp, Bajdoff och Zamora flimrar förbi och Floyd Patterson åker lastbilsflak. Den mäktiga låten är dubbel LP:ns stora clou och Eldkvarn står på toppen av sin popularitet efter att ha återuppfunnit sig själva på föregångaren "Utanför Lagen". "Himmelska dagar" belönades också med en grammis för Bästa album.
4. 3:ans spårvagn genom ljuva livet – från Genom ljuva livet (1981). Pluras första riktiga Norrköpingsskildring är förstås en klassiker. Inte bara i Norrköping. Om hektiska ungdomsår och bultande hjärtan och även här hörs ekon av Springsteen, både i text och musik. Eldkvarn upplever sin första storhetstid som kulminerar här efter de New Wave-inspirerade plattorna "Pojkar, pojkar, pojkar" och "Musik för miljonärer" där Eldkvarn var bland det mest energiska Sverige kunde uppbringa på en livescen.
5. Kungarna från Broadway – från Kungarna från Broadway (1988). Att ett band gör en låt om sig själva visar på nåt sätt vilken status och självförtroende Eldkvarn hade vid den här tiden. Eldkvarn var untouchable i den svenska musikbranschen och passade samtidigt på att göra konditori Broadway och Astrids äggmackor rikskända. Rader som ”du stal gitarrerna, jag tog sångerna” är klassisk svensk rockpoesi.
