Livet är alltid bättre i symestern

När du läser det här så befinner jag mig på semester. Eller "i symester" som jag brukar säga.

Krönika2019-09-07 12:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu förstår du säkerligen ingenting och undrar vad det roliga är med uttrycket "i symester". Och ja, det undrar lite jag också. Egentligen. För uttrycket har följt med mig sedan tonåren då en vän berättade om att det en gång satt en skylt på en affär på Öland. På skylten stod det "stängt pga i symester". 

Jag vet inte om min vän faktiskt såg den här skylten själv, jag vet egentligen inte heller om det faktiskt var så han berättade historien. Men under åren är det så det har blivit i min värld.

Då, i tonåren, skämtade vi mycket om det uttrycket. Idag finns de vännerna inte längre kvar i min umgängeskrets, men uttrycket finns kvar hos mig. Jag säger det i tid och otid till människor jag möter. Såklart är det ingen annan som förstår det roliga. De var inte med i köket på Kapellvägen när historien berättades. Än har jag inte heller stött på någon som faktiskt har sett skylten i verkliga livet. Antagligen tror de flesta att jag bara får en temporär stroke och säger fel. 

Men vi har alla våra små interna skämt och referenser som ofta inte överhuvudtaget är logiska. Ofta kan det vara från filmer och eller musik vi lyssnat på tusentals gånger. Som alla de gånger jag drar citat från en av mina absoluta favoritfilmer: Repmånad. "Från krogen till skogen", "Bron är sprängd säger jag!", "Är det någon som snott min ena strumpa... men den andra strumpan då?", "Paltbröd – med fläsk, passera!". Ja, det finns mängder av småcitat som hoppar ur min mun när någon annan säger något passande. 

I min värld är det solklart var de här uttrycken kommer ifrån. Men jag kan förstå att alla kanske inte helt är med på noterna. Som när jag på Paltzerian i Piteå en dag fick svaret "stekpalt" på frågan om vad dagens lunch var och jag då replikerade halvvrålande "med fläsk – PASSERA!". Givetvis förklarade jag inte mitt utbrott utan betalade bara för dagens stekpalt och satte mig. En dag kanske kassabiträdet också ser världens bästa film och förstår den där konstiga sörlänningen. 

Men sedan finns det de tillfällen när monologen blir en dialog för att den jag möter direkt inser min referens. De där tillfällena när vilken främling som helst kan bli en bästis som man delar samma hemliga värld med. Och någon dag, antagligen inte snart men ändå, så tänker jag att jag kommer att stöta på människan som har sett skylten i verkligheten och kan berätta för mig att: jovisst, det stod faktiskt "i symester".