Hösten är på väg över Shandong, halvön som skjuter ut i Gula havet. Jag bor i någons rymliga sommarbostad nära vattnet. Det är ganska glest med folk i grannskapet och när man vandrar längs de slingrande stigarna passerar man rader av imponerande villor som i de flesta fall står tomma. Men bakom nästan varje krök möter man trädgårds - och parkarbetare som håller området i skick.
På sätt och vis reser man ju inte bort numera. Under min vistelse i Kina har jag inte behövt lämna händelserna i Sverige. De tumultartade försöken att få till en regering, men också att Kulturprofilen dömts till två års fängelse. Och inte minst har jag följt det irriterade meningsutbytet mellan Kina och SVT. Av mina anförvanter får jag veta att bråket varit ett stort samtalsämne också här. Inte den ursprungliga händelsen med familjen som avvisades från vandrarhemmet. Den uppfattades av de flesta bara som pinsam, men kommentarerna i satirprogrammet Svenska nyheter fick fyr på ilskan.
Visst mycket är annorlunda, men det går ändå snabbt att anpassa sig till vardagen.
I väsentliga delar har jag inte ens behövt bryta rutinerna hemifrån och skaffat mig ett stamfik dit jag går om morgnarna.
Jo, att vakten vid in- och utfarten till mitt omhägnade område gör honnör varje gång jag passerar hör kanske inte till vanligheterna hemma, men jag börjar vänja mig.
Men det mest slående var ändå nattens regnoväder. Det bekräftade på ett lite oväntat sätt att jag befinner mig en bit bort i världen.
På sätt och vis var det också så under några sömnlösa nätter i Peking. Jag bodde på ett litet hotell djupt inne i en av den kinesiska huvudstadens hutonger. Flygresan och ett skränande kylskåp gjorde sitt för att skingra sömnen. Men känslan av att ligga vaken i Pekings traditionella småhuskvarter var smått hisnande. Bortsett från kylskåpet som gick igång med jämna mellanrum var det helt tyst. Samtidigt pågick ett sjudande gatuliv bara några minuter längre bort. Men det som gjorde allt annorlunda var tanken på mängden människor i Peking. Det gav en känsla av att plötsligt ha förvandlats till en mikrob i en oändlig ocean. Uppgifterna varierar och jag har sett siffror på 15-20 miljoner. På väg ut till Kinesiska muren förklarade guiden att befolkningstalet ligger på 30 miljoner, men det känns som om siffrorna förlorat sin betydelse för länge sedan.