Adolphson hyllas med ny musikskatt

Akademiledamoten Lars Forssell både sa och skrev en hel del tänkvärt under sin fruktbara bana som mångsidig författare.Som:"De flesta flickor skulle inte drömma om att göra de saker de drömmer om att göra".Ännu mera träffsäker var han ändå när han beskrev och hyllade Olle Adolphson:"Efter Evert Taube är Olle Adolphson vår ende sanne trubadur".Detta ska handla om Olle Adolphson (1934-2004), vissångaren som betytt mycket för svenskt musikliv. Anledningen till denna plötsliga uppmärksamhet är lätt att förklara. Just i dag, onsdag, släpps den imponerande cd-boxen Tystnaden smyger som en katt... (EMI) som på tio skivor, en dvd och en bok lär oss känna Olle Adolphson och hans musik på djupet.Man behöver inte vara hedersordförande i Visans Vänner för att ha stött på Olle Adolphson med jämna mellanrum. Många av hans visor är av de odödliga slaget och pärlor som Det gåtfulla folket, Balladen om det stora slagsmålet vid Tegelbacken, Trubbel och En glad calypso om våren är en vital del av den grund på vilken den svenska visskatten tryggt vilar.Denna omfattande summering av Olle Adolphsons karriär är således på sin plats. Det är som Lars Forssell
uttryckte det i sin hyllning till Olle Adolphson 1985:- Det är på tiden att vi visar lite tacksamhet.Den eleganta boxen och dess innehåll är också en
liten guldgruva även för undertecknad som tidigare bara skummat lite på ytan av viskonsten i stort. Men det är som alltid; lika väl som bra musik alltid är bra musik, är bra texter alltid bra texter. Och Olle Adolphsons texter var lysande. Berättande och träffsäkra. Melankoliska
ibland, upplyftande vid andra tillfällen. Dessutom var hans gitarrspel av mycket högre klass än vad man normalt förknippar med en vissångare. Genom sin bredd har han också blivit en förebild och inspirationskälla för många av dagens stora svenska artister.Så här berättar exempelvis Plura Jonsson i samband med utgivningen av boxen:- Olle Adolphson har följt mig sen jag var en liten pojke. Man såg honom på tv och hörde honom på radio, men jag minns speciellt när min syster Eva i 1960-talets början kom hem med skivan Trubbel.- Jag lyssnade på den om och om igen och fascinerades av historien fast jag var för ung för att ha någon kunskap om ämnet, men det fanns nåt sorgligt och svart och ändå hoppfullt i låten, som om jag anade att just så var livet. Så var det. Livet, kärleken, sorgen och saknaden. Så blev det på gott och ont.Olle Adolphson föddes den 2 maj 1934 i Stockholm. Hans pappa, den store skådespelaren Edvin Adolphson, föddes i Norrköping (Furingstad närmare bestämt) och var aldrig speciellt förtjust i att sonen valde att bli vissångare. Han ville hellre att Olle Adolphson skulle skaffa ett "hederligt" yrke och föreslog jägmästare.Det finns, när man fyndar i Tystnaden smyger som en katt..., all anledning att inombords jubla över att den egensinnige trubaduren inte tog sin fars råd.Genom åren tillbringade Olle Adolphson åtskilliga somrar ute på Harstena. En som minns honom i den miljön är 81-årige fiskaren Rune Svensson som fortfarande är verksam på Harstena under en del av året.- Jodå, nog träffade jag honom några gånger. Ibland pratade jag lite med honom också. Men inte så mycket. Han var ju stockholmare och hade sina idéer. Fast jag kan mycket väl tänka mig att han skrev en eller annan av sina sånger här ute.Den nya Olle Adolphson-boxen omfattar 283 sånger, varav 85 är tidigare outgivna på skiva. De tio cd-
skivorna samlar elegant och logiskt in alla spår av den omfattande karriären. De egna sångerna, samarbetena med Beppe Wolgers och Sven-Bertil Taube och tolkningarna av Evert Taube. Dessutom bjuds vi på Monica Zetterlunds version av Trubbel plus klassikern 34:an med Per Myrberg, där Olle Adolphson stod för den svenska texten efter det amerikanska originalet This ole house. Plus oändligt mycket mera. Det är, kort och gott, en musikskatt som heter duga.Hög tid för lyssnaren att, som Lars Forssell sa, "visa lite tacksamhet".