Allt flyter

Allt flyter är faktiskt rutinerade filmaren Måns Herngrens debutfilm på egen hand, hans första regiarbete utan att ha kollegan Hannes Holm som uppbackning. Herngren har dock tagit hjälp med manuset som han knåpat ihop tillsammans med journalisten Jane Magnusson. Kanske skulle han ha bestämt sig för att stå helt på egna ben, för det är framförallt i manusarbetet som Allt Flyter har sina brister. Det ironiska är att filmen inte alls är den synkroniserade komedi som den marknadsförs som, just i förhållandet mellan regi och manus är det osynkat och resultatet blir splittrat och ojämnt. Idén är däremot kul och ett perfekt avstamp för en komedi. Ett gäng fyrtioårskrisande innebandyspelande killar blir av med sin fasta träningstid och halkar istället in på bedömningssporten konstsim, får blodad tand och satsar mot VM. I centrum står den självpåtagne gruppledaren Fredrik, fint gestaltad av Jonas Inde som lyckas få fram både de sorgliga och humoristiska sidorna hos sin karaktär, det är just i spänningen däremellan det blir intressant. Samtidigt med de nya idrottsliga planerna blir Fredrik tvingad att ge upp sitt riktningslösa ungkarlsliv när tonårsdottern Sara (Amanda Davin) flyttar in, deras relation är filmens parallella handling. Herngren och Magnusson diskuterar så manlig vänskap, kvinnligt/manligt, bögskräck, noja för tjejer, noja för att visa kvinnliga sidor, liksom omvänd könsdiskriminering. Ämnen som har avhandlats många gånger förr men som de delvis lyckas angripa från nya håll. Men Måns Herngren förmår inte knyta ihop historien och berätta den så att alla delar får tillräckligt med utrymme, exempelvis blir förhållandet mellan pappan och dottern bara redovisat, aldrig riktigt förklarat. Vissa trådar följer han upp, andra lämnar han därhän och ibland känns det som att klipparen härjat ganska rejält. Allt flyter är inget regelrätt magplask, men det blir poängavdrag för att alla delar inte är synkroniserade.

Allt flyter

Ett perfekt avstamp för en komedi, men det splittrade resultatet ger poängavdrag. Jonas Henningsson har sett Måns Herngrens film om innebandygänget som blir konstsimmare.