Lars Boquist

Vi ses på Lindahls café
i city, en bit från Lars Boquists bostad. Han har just kommit hem från jobbet som programmerare
i Linköping. Har ditt jobb och din hobby något gemensamt? - Jag skapar ett harmoniskt flöde som fungerar. Och så är det kreativt Han störs inte alls av att bli fotograferad genom hela intervjun, utan pratar mycket och gärna om sin stora kärlek - musiken. Hur är ditt senaste band, Neondaze? - Själv spelar jag gitarr och skriver låtarna, som vanligt. I bandet finns även en basist, en trummis och en sångare. Beskriv musiken! - Det är melodisk hårdrock. Jag kan bara det. Har spelat och skrivit sådan musik sedan tonåren. Redan som tolvåring startade han första bandet, Dizziness. Det var 1975 och de gav ut ett album. Senare utvecklades bandet och blev i samband med en ny konstellation lokalt kända Pole Position. De spelade live och gjorde skivor från 1994 till 1998, då många flyttade från Norrköping. - Jag började plugga vidare och har aldrig spelat så lite som den perioden. Nya bandmedlemmar
Lars hade inte gått i skolan på länge. - Jag läste in den tekniska biten av gymnasiebehörigheten, hade ekonomisk inriktning. Efter det väntade högskolan. Och musiken? - Den lade jag nästan ned tills min gode vän Jonas Blum, före detta sångare
i Pole Position ringde. Han ville att Lars skulle spela i hans nya band nere
i Malmö. Reptilian hette de och gjorde åtminstone en minnesvärd spelning. - Vi var förband åt Yngwie Malmsteen 2001. Han levde verkligen myten. Hur då? - Gick runt superstylad med en bärs i handen bakom scen och var vild på scenen. Men han var trevlig. Pole Position var ett kompisgäng som spelade tillsammans, men Reptilian blev mer ett projekt som rann ut i sanden när det inte kändes värt resorna längre. - Jag hade massor av egna låtar i byrålådan och då vill man vidare. Lars har en annorlunda tradition också. Varje år spelade han och Jonas med ett gäng handplockade musiker på Peking MC:s fest. - Det blev väl valda metalcovers och två av dem jag brukade spela med där är nu trummis (Jesper Malm, 20) respektive basist (Hampus Landin, 25) i Neondaze. Förra året blev det till exempel ett Van Halen-Tributeband. Parhästen Jonas gick vidare till andra projekt, bland annat dansbandsmusik, och Lars letade en ny sångare till sina låtar. Då kom han på att han hade hört Marcus Lundgren sjunga Highway to hell riktigt bra i Sikta mot stjärnorna. - Jag kontaktade honom 2004 och då bodde han i Linköping. Så föddes Neondaze och det fungerar än trots att han har flyttat tillbaka till Härnösand på grund av arbetsbrist för brandmän. Släpps i Tyskland
I januari 2008 hade de just spelat in ett nytt album när ett tyskt skivbolag, Artist service/Music buy mail, snappade upp dem. - Vi sökte distribution men de ville trycka upp och marknadsföra oss också. Det senaste halvåret har små förändringar gjorts. - De har bytt skivomslag och ändrat låtordningen och så. Nu väntar vi spänt på att se hur många exemplar de kommer att släppa och var. Hårdrock är stort i Tyskland och Lars tror att de har en chans att slå där. Tillsammans med bandet Majestic turnerade han där ett tag och fascinerades över hur många pudelrockare som fortfarande kommer till spelningarna. - Nu väntar vi bara på att få köra live med Neondaze också. Det är ju det roligaste egentligen. Repetitionerna pågår så fort alla kan. Hampus spelar till exempel även i Norrköpingsbandet Taiga. Gitarrhjälte
Tidningen Guitarplayer, som bland annat upptäckte just Yngwie Malmsteen, är en slags bibel för dem som gillar gitarr. Där presenteras ett antal gitarrister från hela världen och ett år var Lars en av dem. - Det är nog faktiskt det roligaste som har hänt mig musikmässigt hittills. Det var 1987 och i efterhand inser jag att jag inte tog vara på den uppmärksamheten på rätt sätt. Man borde väl ha dragit till USA, men det var inte så lätt då. Skriver åt sig själv
För att få spela har Lars gjort en hel del projekt genom åren. - Bland annat demade jag gitarrer för Musikbörsen med mina instrumentala låtar. Och så har jag prövat på trubadurlivet när jag har behövt lite pengar, men det är inget för mig. Han vill framföra sin egen musik. - Jag är knappt redo att skriva för andra än, men det kanske är dags. Hur har ditt arbete med låtarna förändrats genom åren? - Inte så mycket som man kan tro rent teknikmässigt. Det är nästan svårare nu, kraven är så höga även på amatörer. Han har svårt för en del av sina gamla låtar. - Men jag gillar bra melodier med tungt komp till. Nu längtar jag faktiskt efter att äntligen få läsa lite recensioner. Den 12 september är det dags för skivsläpp. Han ser positivt på den oväntade chansen. - Vem kunde tro att det här skulle hända nu? Bara att någon har trott på vår musik så här mycket är fantastiskt. Han ser redan skillnaden på bandets myspace-sida. När ett presskit gått ut på nätet kan det bli 200 fler besökare under en dag på bandets webbplats. - Just hårdrock har trogna fans och får ständigt nya. Särskilt nu när de etablerade banden turnerar så flitigt. Via internet hittar folk ny musik och nu hoppas Lars att de ska gilla Neondaze. - Drömmen är att få spela på en arena någon gång. Min musik skulle passa bra där.

Lars Boquist

En av Norrköpings flitigaste hårdrocksgitarrister har blivit upptäckt. I september ger Lars Boquist ut en skiva med sitt band Neondaze.