Martin Luther bakom myten

Det har gått nästan ett halv årtusende sedan Martin Luther åstadkom vad som måste beskrivas som en revolution inom den kristna kyrkan - en revolution som i förlängningen kom att påverka vad man kanske skulle kunna kalla för de kulturella klimatskillnader som än i dag råder i Europa. Genom att envist driva sina egna teser som han morskt spikade upp på dörren till kyrkan i Wittenberg och konsekvent stå fast vid sina egna idéer skapade han en rörelse som med våldsam kraft bröt sig loss från den katolska kyrkan och påvestolen i Rom. I stort sett hela Europa norr om Alperna har sedan dess präglats av den protestantiska kyrkan.
Så ungefär brukar man väl tänka om Martin Luther, mannen bakom reformationen och protestantismen - en lära som sedan ofta lite slarvigt förknippats med stränghet och puritanism i kombination med strikt moral och en på gränsen till överdriven pliktkänsla. Detta i motsats till katolicismen och framför allt den katolska kyrkan som enligt Luther slarvade bort det allra viktigaste, nämligen Gud, för att i stället ägna sig åt helgonadyrkan, slentrianmässig syndaförlåtelse och överdriven världslig prålighet.

Filmen om Luther är ett slags försök att skildra personen bakom myterna. Vad som hände, varför och hur det egentligen gick till. Och även om filmen är vinklad så att Luther framstår som den store hjälten (vilket inte nödvändigtvis måste vara fel, det är väl egentligen mest en smaksak) så framstår den faktiskt som ganska seriös i sin ambition att återberätta detta viktiga historiska skeende.
Luther själv framställs som klartänkt och hängiven, men också som något av en gladlynt excentriker. En man som följer sin övertygelse utan att egentligen ana vilka konsekvenser hans idéer skall komma att få. Och visst är det en spännande berättelse, i synnerhet när den som här presenteras som en regelrätt hjältesaga där en ensam, godhjärtad man kämpar mot en övermäktig och osympatisk fiende.

Så vad ska man då säga? Det är en välgjord film. Mycket arbete har till exempel lagts på att få miljöerna så realistiska som möjligt och de flesta roller spelas av duktiga skådespelare.
Själva berättelsen stämmer dessutom antagligen ganska väl med den verkliga historien - den torde vara tillräckligt väl dokumenterad. Hjälteaspekten har man nog lagt till mest för att göra filmen spännande. Men det starkaste intrycket gör ändå porträttet av personen Martin Luther. Joseph Fiennes formar sin huvudroll till en genuint karismatisk person av kött och blod.
Här gestaltas verkligen ett stycke historia som påverkar de flesta av oss än i dessa dagar. Med detta menar jag inte att denna film är något storslaget mästerverk, det är den nämligen inte, men väl ett nog så sympatiskt försök att utforska våra egna kulturella förutsättningar.