Med kritisk blick på EU:s migrationspolitik

Under det svenska EU-ordförandeskapet ska ett nytt femårigt program för en gemensam migrations- och asylpolitik förhandlas fram, Stockholmsprogrammet. Migration har blivit en av EU:s tunga frågor, menar Peo Hansen forskare vid REMESO, som forskar om migration, etnicitet och samhälle, på Campus Norrköping. Han har skrivit flera böcker om EU:s migrationspolitik och häromdagen skrev han en kritisk debattartikel på Dagens Nyheters kultursida om EU:s motsägelsefulla migrationspolitik. - Området är så svårt och komplext att media har svårt att rapportera om det, säger Peo Hansen. Men hur asylpolitiken blir i praktiken hänger på institutionerna i EU-länderna som hanterar den. EU-parlamentets implementeringsmakt, det vill säga hur fattade beslut genomförs, är svag. - Asylinstitutet har också en stark ställning i internationella konventioner. Följde EU bara Genèvekonventionen skulle allt vara okej, menar han. I korthet vidtar EU allt hårdare åtgärder för att förhindra spontan invandring till EU. Hårdare gränskontroller, kriminalisering av migration och program för återinvandring är några av åtgärderna - EU försöker outsourca asylpolitiken till länder utanför Europa som Libyen. Samtidigt har Europa gjort sig beroende av billig, illegal arbetskraft som arbetar i en grå eller svart sektor och saknar medborgerliga rättigheter och tillgång till välfärdssystemen. - Utan uppluckringen av arbetsmarknadslagarna hade denna utveckling inte varit möjlig. Och anledningen till det är att rättigheter till EU-ländernas välfärdssystem anses vara konkurrenshämmande, säger han. Så samtidigt som EU-länderna stänger sina gränser för migration är Europa, av rent demografiska orsaker, beroende av arbetskraft. Jakten på immigranter leder till allt farligare och mer osäkra flyktvägar. Rapporter om asylsökande som drunknat i haven utanför EU:s kuster kommer allt tätare. Samtidigt har Europa gjort sig beroende av papperslös, illegal arbetskraft. - Systemet med underleverantörer gör att det inte går att kontrollera vilka som anställs. Så i dag arbetar människor som inte är välkomna i Europa inom alla sektorer, säger Peo Hansen och berättar om en kollega som forskar om de många kvinnor från östra Europa som arbetar inom tysk äldreomsorg. Främlingsfientliga partier i många länder gick framåt i sommarens EU-val. Enligt Peo Hansen har de sittande regeringspartierna opinionsmässigt inte mycket att tjäna på en mer restriktiv asylpolitik. - Labour i England har drivit en benhård politik mot asylsökande och så blir man förvånad över att BNP (British National Party) kommer in i EU-parlamentet. De väljare som tycker de här frågorna är viktiga väljer inte rasism i lightversion. Den svenska regeringen har, till skillnad från labour, avhållit sig från det. I diskussionen om asyl- och migrationspolitik delas debattörerna gärna upp i optimister respektive pessimister. - För mig handlar det inte om att vara det ena eller andra. Det handlar om att analysera konsekvenserna av de migrationspolitiska besluten. Däremot vänder sig Peo Hansen emot den kosmopolitiska tesen som säger att supranationella beslut på EU-nivå alltid är mer gynnsamma för en generös asylpolitik jämfört med om besluten fattas på nationell nivå. - Det finns bedömare som menar att det allra bästa ur asylsökandes perspektiv skulle vara om det inte blev något Stockholmsprogram. För då skulle det fortfarande finnas platser i Europa där det bedrivs en något mer generös flyktingpolitik.

Med kritisk blick på EU:s migrationspolitik

Europas migrationspolitik innehåller både drunknade immigranter i Medelhavet och oumbärliga arbetsinsatser av Europas papperslösa.