Rutinerade Daniel Lemma
Han fick sitt stora genombrott med filmmusiken till Jalla! Jalla!, men musik har han sysslat med i över 15 år. NT nöje har träffat Daniel Lemma.
Göteborgsbo, men uppvuxen i Skåne. Det är en liten, väldigt liten del av Daniel Lemmas historia.
Foto: Fotograf saknas!
Och när jag frågar hur han skulle presentera sig för föräldrarna till en ny flickvän, ja då skrattar han bara.
-Fast jag skulle väl svara på tilltal. Men faktum är att det är svårt att berätta om sig själv, säger han.
Han talar ganska tyst, men är hela tiden på alerten. Jag vet inte om det beror på att han svarat på mina frågor ett dussintal gånger denna dag, eller att han är oerhört snabb på att kunna läsa av folk.
<br><span class=MR>Trevlig och rutinerad</span>
Jag väljer det andra alternativet. För det är mer sympatiskt för mig och kanske också för Daniel Lemma. Om han nu behöver några extra trevlighetspoäng?! Han är faktiskt så trevlig ändå att det nästan räcker som det är.
Lennart Daniel Lemma har precis fyllt 32 år när vi träffas för en stunds samtal om bland annat hur det är att slå igenom efter att ha ägnat sig åt musik i nästan halva sitt liv.
-Det går inte att vara förberedd. Hur gärna du än vill. Det enda du kan vara säker på är att det går upp och att det går ner. Just nu är det mest uppåt, säger Daniel Lemma.
Att han överhuvudtaget fick sitt genombrott kan förstås ses som en tillfällighet. Men det är inte riktigt sant. Daniel Lemma har alltid varit ute mycket och spelat och chansen att någon skulle upptäcka hans talang ökade ju mer han spelade. Kontakten med Josef Fares fick han genom sin bror som är kompis med Josef Fares. Sen kom filmen Jalla! Jalla!.
Och filmlåten If I used to love you, spelades mycket i radio och blev en stor hit. Debutalbumet Morning train sålde alltså bra. Daniel Lemma hade slagit igenom, efter 15 år i branschen.
-Det var nog rätt bra att jag hade sysslat med musik så länge. Ingen förväntar sig att jag ska göra om försäljningsbragden, säger Daniel Lemma.
Nya plattan heter Meeting at the building och Daniel Lemma är riktigt nöjd med den. Mest beror det på att han denna gång har haft resurser att göra en platta som han inte kunde göra förra gången.
-Med Morning train hade jag så kort om tid och det kändes att det var saker som vi kunde ha gjort bättre om vi hade fått just denna tid, säger Daniel Lemma.
Fast å andra sidan är det där med tid lite kinkigt, om jag har förstått honom rätt. För han avfärdar allt det där med att gräva ned sig i studion under fler månader, eller som en del gör, under flera år.
-Det är väldigt sällan som något blir bättre av att göras om. Det jag menar är att tiden för första plattan var så kort att vi inte hann göra klart allt som jag visste behövde göras.
<br><span class=MR>Viktiga år i New York</span>
Daniel Lemma lutar sig tillbaka i soffan och justerar sin mössa. Lite förstrött. Stor världsvana. Kanske är det så när man har kämpat som musiker i New York under flera år?
-New York var viktigt för mig. Där skaffade jag mig erfarenheter som jag har haft nytta av som människa. Men inte så mycket musikaliskt...
Han stannar upp och ändrar sig.
-Jo, förresten. Det finns erfarenheter som jag har lärt om musiken. Erfarenheter som jag aldrig hade fått om jag stannat kvar i Sverige, säger Daniel Lemma.
En erfarenhet som han fick under sin tid i New York var att Drömmarnas Land inte alltid är just Drömmarnas Land. Han spelade nämligen in en skiva med folk som spelat med både Paul Simon och Luther Vandross. Men den gavs aldrig ut eftersom det blev bråk om rättigheter.
-Musik handlar väldigt mycket om affärer där. Det är tråkigt, säger han.
I dessa terrordagar är det förstås oundvikligt att fråga om hans tankar när planen smällde in i World Trade Center.
Han blir tyst en rätt lång stund. Jag tror att han funderar över vad han ska berätta. Det får nog inte bli för personligt, gissar jag.
-Jag tror att jag tänkte som de flesta. Självklart ringde jag till mina vänner och kollade så att allt stod bra till. Men, det är svårt att beskriva vad jag tänkte. Det var ju en chock.
Daniel Lemma jobbar med samma musiker som på debuten på Meeting at the building. Det handlar om trygghet.
-Vi har spelat mycket ihop och jag vet var jag har dem. De kan också säga till om något inte är som det ska. Men jag har också några nya musiker med på skivan. Dels en förstärkt kör och så gör jag en duett med Rebecka Törnqvist. Där har vi lite av det plus som man får med framgångar! Jag får jobba med sådana som jag respekterar.
<br><span class=MR>Utan gräns till publiken</span>
Meeting at the building skulle kunna handla om... i princip vad som helst. Men titeln syftar på en tid då Daniel Lemma spelade på en klubb i Göteborg.
-Det var ett väldigt nära samarbete mellan publik och musiker. Det var väldigt gränsöverskridande. Lite av det har jag eftersträvat på nya skivan, lite av den känslan.
Daniel Lemma och hans band ska turnera senare i höst. Det är premiär i Uppsala den 14 november.
-Mer än så vet jag inte. Skivan kanske kommer att sälja så dåligt att det bara blir turnépremiären, säger Daniel Lemma och skrattar.
Så jobbar vi med nyheter