Släktskap i motiven

Det finns, tycker jag när jag vandrar runt i Konstforums parkettknarrande salonger, ett släktskap mellan Åke Johansson och Bo Arnros som intagit Konstforums salonger.Arnros målar, tecknar och gör en del ganska groteska objekt, Åke Johansson är en renommerad grafiker av högsta kvalitet med sina kopparstick men visar också några stora teckningar i blyerts.Släktskapet finns i motiven: mörka, gåtfulla, ja kanske till och med övergivna platser. Det syns. Och det hörs på titlarna. Hos Bo Arnros heter de: Befästning, Monument, Svart stad.Den största målningarna är en av flera verk med den förstnämnda titeln och visar en byggnad i ogenomträngligt svart. Den står mot en vit bakgrund som låter ana en havsyta och en horisont. Framför byggnaden finns en mörk växtlighet med glimmande röda blommor.Det är ingen vänlig värld som frammanas. Objektet Brodersgåva är en vass kniv som mot besökarna från en vägg. Ett namnlöst bonusverk utanför verkförteckningen visar maskar och skalbaggar uppträdda och liggande på en svart botten.Åke Johansson använder sig av litterära förlagor för ganska många av sina verk. Sviten Ur Marlows dagbok syftar ju på Joseph Conrads Mörkrets hjärta, en färd uppför Kongofloden mot våld och både fysiskt och moraliskt förfall. Hans blyertsteckningar är betitlade Spoon River, efter Edgar Lee Masters dikter som är fiktiva gravskrifter. På ett liknande sätt blir Åke Johanssons teckningar ett vittnesmål från platser som snart uppslukas av glömska.