Min katt tittar förebrående upp på mig när jag försöker slå mig ner i den ockuperade läsfåtöljen. Det är ju hans stol! - måste han nu dela plats med mig? Med ett förnämt uttryck av motvillig tolerans låter han sig makas undan en aning.
Det förvånar mig när jag läser Allt jag inte vet om djur att kattägaren Jenny Diski anser att katters ansikten är outgrundliga, att de helt saknar uttryck.
Mina katters minspel skiftar tydligt mellan förnöjsamhet, förväntan, frustration, skepsis, sårad stolthet och den-här-maten-tänker-jag-inte-ta-en-tugga-av-förakt. Men förstås, det är ju jag, och alla andra husdjursägare som anser sig känna sina älsklingar, som gör tolkningen. Hur kan jag egentligen veta vad som rör sig bakom de gula ögonen?
Den frågan är själva kärnan i Diskis essäer om människans förhållande till de icke-mänskliga djuren, och svaret lyder: vi kan aldrig veta.
Vårt perspektiv kan aldrig vara något annat än vårt eget, ohjälpligt antropocentriskt.
Hur djur vi tror oss ha tämjt och lärt oss tolka plötsligt kan agera bortom våra föreställningar har vi nyligen fått ett tragiskt exempel på i Kolmården.
Diski skriver personligt, anekdotiskt, filosofiskt och litterärt om alla de varelser hon på stadsbors "postdomesticerade" vis mest kommit i kontakt med på zoo, teve och mattallriken. Det handlar om barndomens kramdjur, parasitparanoia, spindelfobi och lolcat-språket, och när hon då och då blickar upp från böckerna hon brottas med försöker hon bota de egna bristande erfarenheterna med elefantsafari, bondgårdsvistelse och ridlektioner.
Besöket på slakteriet hoppar hon över och förblir köttätare, trots bristen på goda argument. Hon konstaterar att det finns likheter mellan zoologens arbete och författarens: Man sitter stilla, stirrar och funderar över det som pågår."
Med Diskis syrliga humor och vana att ifrågasätta självklarheter är Allt jag inte vet om djur både trivsam och tankestimulerande läsning.
"Djur finns inte till för att vi ska relatera till dem", slår hon fast och förklarar att det är en obeskrivlig ära att bli ignorerad av en annan art på dess eget territorium.
Om det så gäller en elefant på väg till vattenhålet eller en katt utsträckt på sin utvalda möbel.