Vem efterträder Jaan Kross?

Och dagarna före mässan släpptes den svenska översättningen av På stället flyg, en roman han skrev 1998. Det fanns alltså goda skäl för Kross att besöka mässan. Men den logiken korsades över av en annan, mer obönhörlig; han var svårt sjuk och dog den 27 december. På stället flyg handlar om en man som fick sitt liv förstört av de tyska och sovjetiska ockupationerna. Han var en strålande begåvning, mångspråkig, med fotografiskt minne, både briljant och egensinnig men fick nöja sig med att lackera väskor i fyrtio år. Det ödet undgick Kross själv. Men han var lägerfånge i många år och levde sedan i det särskilda ljus som diktaturens män riktade mot oliktänkande. Under åren fram till murens fall hade han också stora publiceringsproblem. Sedan förändrades allt och han fick en stor publik både i Estland och ute i världen. Hans romaner började nå oss ett decennium tidigare. Kejsarens galning kom 1983, Professor Martens avresa 1986 och Romanen om Rakvere 1988. För min del blev romanen Utgrävningar (på svenska 1991) en väg in i hans författarskap. Huvudpersonen i romanen heter Peeter Mirk och är författarens alter ego. En bra bit in i boken hittar han en handskrift från 1200-talet som berättar om den danska erövringen av Estland. Den var alltigenom orättfärdig, erkänner den ärkebiskop som ledde kristnandet, ett rent rofferi och inget som Gud kan ha funnit behag i. Parallellen med den sovjetiska ockupationen av Estland är förstås glasklar. Novellsamlingen Halleluja kom 1992 och även de texterna var grupperade kring Peeter Mirk. Det är berättelse som genom sin ton, sitt stoff och sin kronologi ligger biografin nära. Där fanns också den precisa ton och rika orkestrering som man förbinder med riktigt stora böcker, de som känns som klassiker redan när man läser dem för första gången. På stället flyg, den roman som alltså publicerades i år men skrevs 1998, är nog den bredaste bok jag läst. Kross viker ständigt av och kliver ur, han breddar och lägger ut nya spår och stickspår och den bitvis nästan kamerala stilen gör läsningen tung och rätt krävande. Jaan Kross blev 87 år. Man inser att han knappast har någon efterträdare. För vem äger hans episka tyngd och auktoritet, borrar sig så djupt ner i historiska och existentiella villkor och gestaltar människor och miljöer lika mästerligt bland kvarvarande eller nya nobelpriskandidater?

Vem efterträder Jaan Kross?

Jaan Kross kom aldrig till bokmässan i september. Temat var ju annars den estniska litteraturen och Kross är sedan länge dess portalfigur.