För åtskilliga Norrköpingsbor är han mest känd som den vänlige och hjälpsamme mannen på bokbussen. I 37 år har Thomas Almqvist funnits ombord på stadsbibliotekets bokbuss och kuskat Norrköpings ytterområden runt med ambitionen att sprida läsglädjen och den bokliga bildningen en bit bortom de mest snäva innerstadskvarteren.
För ett par år sedan gick han i pension.
Eller också inte.
– Jag rycker in ibland. Det är fortfarande oerhört roligt, säger Thomas Almqvist.
Han fick ändå tillräckligt med fritid över för att kunna gå iland med sitt stora projekt, att översätta sina spanska favoritpoeter från originalspråket till svenskan. Inom kort släpps samlingen "Spanien i mitt hjärta" där Thomas Almqvist låter elva av sina mest lästa skalder träda fram på svenska. Dikter som, såvitt Thomas Almqvist vet, aldrig tidigare har översatts till svenska.
Projektet kan också ses som Thomas Almqvists personliga hyllning till "sitt" Spanien och till de poeter som han regelbundet har umgåtts med från djupet av läsfåtöljen under de senaste 40 åren.
– Det har varit en utmaning, medger Thomas Almqvist.
– Framför allt för att det ärligt talat har varit väldigt svårt att översätta så starka poeter att det fortfarande låter bra och trovärdigt på svenska. Spanskan är ju mer ordrik än svenskan och det har varit en balansgång att alltid hitta den rätta nyansen. Att översätta poesi är ju lite mera än att slå i ett spansk-svenskt lexikon. Rytmen och musiken i varje dikt måste följa med från originalet. En hel del försök har jag inte varit nöjd med. De har fått gå i papperskorgen.
Thomas Almqvists intresse för det spanska språket väcktes redan i skolan. Klasskamraterna valde franska som C-språk, Thomas Almqvist ville gå sin egen väg och kontrade med att läsa spanska. En suverän lärare på S:t Lars gymnasium i Linköping gödde intresset och när Thomas Almqvist, under universitetstiden i Lund, fick ett stipendium för att läsa spanska i Madrid hade han sitt andra modersmål som i en liten ask.
– Mitt livs lyckligaste år, säger han.
– Min fru förstår inte riktigt varför. Men hon vet vad jag menar. Hela mitt intresse fördjupades. För språket, Spanien och den spanska litteraturen. Jag levde enkelt och billigt i Madrid men hade ändå råd att köpa på mig en massa spansk poesi i de bokstånd som låg vägg i vägg på en gata inte långt därifrån jag var inackorderad. Där grundlade jag min samling. Nu har jag sju-åtta tusen titlar, fördelade mellan bostaden och sommarstugan. Knappt hälften på spanska. Det är egentligen för många för jag förmår inte längre ha dem i ordning. Det stör en gammal bibliotekarie.
Intresset för och kunskapen om spansk lyrik måhända vara av det mer måttfulla slaget i Sverige. Men vi vet, exempelvis, att Vicente Aleixandre fick Nobelpriset i litteratur 1977 och att Federico García Lorca mördades av Francos män redan 1936. Båda två är representerade i "Spanien i mitt hjärta" och båda två tillhörde också den inflytelserika generationen poeter kallad "Generation 27".
– Den andra spanska guldåldern, som den kallas, säger Thomas Almqvist.
– Den första inföll redan på 1600-talet med Cervantes och "Don Quijote". Så man förstår att även "Generation 27" spelar en viktig roll i världslitteraturen.