Tittarna får följa med barn på en färd från vikingatid till nutid – en resa som kliar och stramar, ryker och smakar konstigt.
– Åååh, det har varit jätteroligt att få testa olika saker, och känna hur barnen hade det förr. Det har varit en upplevelse för livet, något jättestort, säger 11-årige Oliver Hellman Kristensson som är ett av de 13 historiska barnen i julkalendern ”Tusen år till julafton”.
Lotta Lundgren och Erik Haag, paret från SVT:s ”Historieätarna”, lotsar barnen.
– Jag föreslog SVT ett slags ”Historieätarna” för barn, och fick svaret ”Eller så gör ni en julkalender”, säger regissören och producenten Karin af Klintberg.
Maten har en viktig roll i alla avsnitt, i både rika och fattiga miljöer. Barnen har tug-gat och sörplat fårtunga, fiskvälling, bäver och ansjovispizza.
– Den konstigaste maten var kanin, säger 9-åriga Sabina Walldin, som i avsnittet om 40-talets krigsår tappert accepterade att även husdjur hamnade i grytan under ransonering.
Hon vet också hur det är att få kalvöron och kaffe till frukost. Till skillnad från ”Historieätarna” är mat bara en del av julkalendern.
– Ett av de små barnens stora intryck av att leva som träl en dag var inte livegenskapen, utan getbajset som hon fick täta hål i väggen med, säger Erik Haag. (TT)