Med hjälp av Stadsmuseets egna foton, de flesta tagna av Carl Werngren, filmer och dokument från Stiftsarkivet i Linköping berättas historien.
Det var cirka 70 000 finska barn som kom till Sverige under andra världskriget. Ungefär 1400 kom till Norrköping som inte var bättre eller sämre än andra städer av motsvarande storlek på att ta emot krigsbarn.
– Men östgötarna gjorde mer för de sjukare barnen, berättar Pernilla Pusa, bildarkivarie.
Det krävdes en rätt omfattande organisation för att kunna ta emot barnen som kunde ha sjukdomar som till exempel tuberkulos och engelska sjukan. De fick vård först innan de slussades vidare in i familjer som tog emot dem utan ersättning.
Viljan att hjälpa var stor. Svenskarna kände solidaritet med befolkningen i det land som för inte så länge sedan varit svenskt. Under vinterkriget skickade östgötarna 71 ton kläder och 1250 kilo hårt bröd till sitt grannland. Svenska skolbarn sålde nålar med finska flaggor. Behållningen gick till Finland.
– Det ska ses mot bakgrund mot att vi på den här tiden inte hade det så bra själva, säger Pernilla Pusa och syftar på ransoneringar och att många män var inkallade till exempel.
Det fanns en diskussion redan på den här tiden om det var bra att barnen skickades hit eller inte. Att som barn ryckas från sina föräldrar och hamna i en främmande miljö där man inte förstår språket kan vara nog så traumatiserande. En del fick det bra i Sverige och togs emot i kärleksfulla hem, andra utnyttjades på olika sätt.
– En del av barnen skickades fram och tillbaka flera gånger. Under perioder av krigsstillestånd kunde de skickas tillbaka till Finland.
När kriget var slut var det ungefär 15 000 barn som stannade i Sverige.
Utställningen är trots det historiska perspektivet aktuell. Det är inte svårt att dra paralleller mellan den stora flyktingvågen 2015.
– Barn kom över ett annat hav då, säger Ellika Kyndel, museipedagog och själv engagerad för flyktingar.
Då som nu togs barnen först emot med öppna armar. Och då som nu sprids rykten om ersättningar.
Med anledning av utställningen " Med lapp om halsen" kommer stadsmuseet att anordna några samtalskvällar och föreläsningar. Maria Essy-Ehsing Östblom, flyktingsamordnare i Norrköpings kommun, kommer den 30 november att berätta om hur mottagandet fungerar i kommunen och även samtala med några ensamkommande flyktingar om deras situation. Den 5 november berättar Tapani Rossi, själv ett finskt krigsbarn, om sina erfarenheter.
Fotnot: I år firar Finland 100 år som självständigt land. Utställningen är en del i uppmärksammandet av detta och visas tom den 29 april.