Norrköping var en föregångsstad i diskoteksbranschen. Därför känns det logiskt att en Norrköpingskille ligger bakom boken "Svenska diskotek. Branschen som försvann". NT nöje tog ett snack med Håkan Hjulström inför boksläppet i morgon.
Varför blev det en bok om diskotek?
– Det fanns ingen att läsa. Och så ville jag göra något roligt projekt i vardagen. Då kändes det här som ett naturligt val att se bakåt till en tid när jag var ung entreprenör och rörde mig i nöjeslivet.
– Målet är att underhålla läsaren med ett svep av nedslag från den tiden. Jag har inte gjort några djupintervjuer eller så, även om jag spränger in lite händelser i omvärlden och diskokulturens bakgrund. Och självklart blir det färgat av Norrköping när jag berättar.
Omslaget matchar romanen "Radhusdisco", finns det någon koppling?
– Inte mer än att copyn har fångat upp stilen som symboliserar den här tiden och det är bara roligt.
Har du blivit förvånad under arbetets gång?
– Jag fascineras av hur något som var så stort bara försvann ljudlöst in i glömskan. Som det övergivna Discotheque Dominique i Norrköping, som stod orört och igenspikat tills Studiefrämjandet hittade den nedre våningen igen. Till och med glas och askkoppar stod kvar på borden, som ett museum. Synd att det inte dokumenterades ordentligt.
– Som nostalgiresa har skrivandet mest varit roligt, men faktum är att det var en viktig frigörelserörelse på många sätt.
Claes "Clabbe" af Geijerstam som skriver förordet är också östgöte – var det här det hände?
– Ja, han var definitivt en av dem som såg till att det hände och drog mest folk av alla i hela Sverige. Och Hasse Åhs är ju välkänd i Norrköping, han var med i det allra första tv-klippet med en dj i svt; Diggartime. Kolla in det klippet från 1969 på Youtube!
– Och Hasse Wallman, som tragiskt nog gick bort nyligen, köpte Knäppingen för knappt 20 000 kronor 1965 och öppnade Sveriges första riktiga diskotek där; Club Hit. Det gjorde han tillsammans med Robin Svensson från Norrköping och i samma veva blev Leif Ahrle till Sveriges första proffs-dj där.
Den traditionen har utvecklats en del!
– Ja, det svenska musikundret byggdes på diskoteksgrunden. Denniz pop var dj som senare blev låtskrivare och både dj:s och artister hade många ställen att spela på. Eller testa nya grejer på live-publik, som ABBA gjorde på Paradiset i Norrköping.
– Avicii-generationens hitmaskiner och megastjärnor har rötterna i det jag skriver om.
Ditt bästa diskoteksminne?
– När jag startade Olympia på Kungsgatan tillsammans med ett par skolkompisar i augusti 1984. Känslan av vinyl, rökdimmorna och hänget där är en rejäl kontrast till advokat- och familjelivet jag lever nu.
Saknar du något?
– Enkelheten. Allt du behövde för att dra i gång en verksamhet var att låna pengar, fixa ett danstillstånd, hänga upp en discokula och servera chips, läsk och hits så ringlade köerna utanför. Och så kunde artisterna testa nya grejer, som ABBA gjorde.
– För min del har det alltid handlat om att dansa också. Den sköna friheten och avslappnade dansglädjen som kom efter styrdansen passade mig bättre än puben.
Är det lite sorgligt?
– Ja, på så sätt att tillslut åt kostnaderna upp möjligheten att driva diskotek. För att klara dyr hyra och gigpriserna var ett alkoholtillstånd nödvändigt, men svårt att få.
– När jag var i Norrköping för ett par år sedan fanns det ingenstans att gå ut för folk i min ålder. Det var som att nöjeslivet i den fåran tog 20 år tillbaka i tiden då.