Det stod farsen "Tjong i medaljongen" i programmet.
Det blev revyn "Superkontoret".
– Vår tänkta fars lyfte aldrig, när vi började jobba med den och behövde göra något annat. Vi hade egentligen planerat för en revy under våren 2025, men det politiska läget i regionen och i landet har varit så otroligt tacksamt för nya sketcher så vi kunde inte hålla oss. Det var inget svårt val för oss, säger Nils Poletti.
Han samlade ensemblen i Jesper Barkselius, Caroline Harrysson, Lisa Hu Yu och Peter Jansson och tillsammans började de ett intensivt skapande av revyn "Superkontoret" under några veckor.
– Vi hade nog ett 70-tal sketcher från början, men har landat i ett knappt 30-tal nu. Vi har verkligen jobbat stenhårt på kort tid med en massa skrivande, men man vet ju aldrig från en dag till en annan om det funkar eller är aktuellt. Det händer saker hela tiden i det politiska livet så det är en revy i ständigt arbete, säger Nils.
Det har gått 20 år från Östgötateaterns senaste revyn på den stora scenen i Teaterhuset.
– Revy lämpar sig väldigt väl för lågkonjunktur och politiskt kaos, säger Nils Poletti.
Det finns det här?
– Det gör det verkligen.
Östgötateaterns "superkontor" är ett svar och ett inlägg på höstens stora kulturbråk, som skapade rubriker långt utanför Norrköpings gränser.
Kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) skapade en våg av kritik, när hon i en debattartikel i Expressen beskrev kulturverksamhet finansierad av offentliga medel som ”en del av det bortskämda Sverige” och dess utövare som ”kulturelit". Östgötateatern är en av institutionerna, som är beroende av pengar från politikerna.
Du är inte rädd att ni trampar politikerna på tårna och får mindre pengar?
– Det där är en väldigt intressant och lite problematisk fråga. Jag går igång på den. Om det skulle vara så att vi blir rädda för vad politiker kan anses tycka eller inte om det vi sätter på en scen... Vad lever vi då i för demokrati? Det ligger i tiden med armlängds avstånd. Det finns en del som tycker det är löjligt, men vi har ju sett exempel på att man kan tycka att man kan gå in och säga vad en konstinstitution ska göra för repertoar så att det kommer folk. Det är väldigt konstigt. Det är just därför det är viktigt vi gör detta, säger Nils Poletti.
Så ni biter inte den hand som föder er.
– Nej. Det är inte så det funkar. En privat åsikt från en politiker ska inte ligga till grund för sänkta anslag. Politiker är valda av människor att ha makten och då måste man tåla satir, tåla att makten ifrågasätts och tåla att man har roligt åt den också. Skulle vi vara rädda och oroliga för det är det fara och färde. Vi måste göra det.
Namnet "Superkontoret" är förstås hämtat från verklighetens Tillväxt- och utvecklingskontor där det tidigare kultur- och fritidskontoret landade.
Skådespelarna på bilderna från föreställningen påminner om några lokala politiker, men...
– Vi namnger inga politiker i vår revy. Det blir upp till var och en i publiken att bilda sig en uppfattning. Vissa av våra sketcher är väldigt lokala just för Norrköping, men berör också om en politik som finns på många platser där kulturen ifrågasätts, säger Nils Poletti, som ser fram mot mötet med publiken.
– Jag är kolugn, men jag förstår om skådespelarna är nervösa. I en revy får du kvitto direkt på om det funkar eller inte... Vad skrattar man åt? Vad skrattar man inte åt? Det är nu vi får svaret.