Björn Enes jobbar deltid som pastor i Korskyrkan i Norrköping, vilket passar honom bra.
– På helger och kvällar är jag i kyrkan. Så måndag till torsdag är saxofonerna ett heltidsjobb, säger han.
Verkstaden har han hemma i lägenheten. Här är flera saxofoner uppradade som antingen är klara, eller som ska repareras.
Saxofoner är överlag svårare att reparera än många andra blåsinstrument. De består av flera hundra olika delar som samspelar, det måste till exempel vara bra tajming på alla klaffar.
– Och det ska vara ordentligt tätt vid klaffskinnen.
10-20 timmar krävs för en helrenovering. Men är instrumentet ett riktigt vrak kan det krävas upp till 40 timmar.
– Gamla saxofoner kräver mer kärlek, men jag föredrar äldre instrument. Och jag lär sig vilka som tonmässigt är värda att reparera. De har fylligare ljud och mer karaktär. Nya saxofoner låter lite tunnare.
Björn köpte en gammal saxofon från 20-talet för ungefär nio år sedan. Den lät inget vidare, så han ville fixa till den.
– Jag började meka på den, men det gick inget bra alls. Så det blev mycket kurslitteratur och snack med reparatörer.
På den vägen var det. I dag är han en av få i Sverige som specialiserar sig på saxofoner. Och att renovera gamla instrument istället för att köpa nya tycker han är viktigt.
– Ja, av flera orsaker. Alla frakter förstör miljön och tär på våra resurser. Mycket av metallerna kommer från konfliktområden.
Sedan är ekonomin en viktig fråga. En begagnad fin saxofon kan kosta 15 000 kronor, ska man en ny i samma klass kostar den minst det dubbla.
Vem är favoritsaxofonisten?
– Lester Young, helt klart.