Per Gunnar Evanders romaner ska helst läsas sakta och omsorgsfullt.
– Det mesta sägs mellan raderna. Det gäller att inte missa något.
Så förklarar Thomas Almqvist uppmaningen till det låga tempot i umgänget med Per Gunnar Evanders författarskap. Själv sitter han i styrelsen för Evandersällskapet och laddar nu inför den 13 februari då författaren uppmärksammas på Antikvariatet i Norrköping med en föreläsning av litteraturprofessorn Anders Ohlsson.
– Syftet med sällskapet är att försöka sprida och öka intresset för Evanders författarskap. Med arrangemang som det här, fortsätter Thomas Almqvist.
– Jag träffade honom första gången år 2000 då vi hade ett författarsamtal på stadsbiblioteket. Det hade varit tyst om honom i flera år och han var tveksam till att ställa upp. Det hela blev mycket lyckat och Per Gunnar själv var euforisk efteråt. Sedan dess har vi varit vänner.
Thomas Almqvist, för Norrköpingsborna mest känd från stadsbiblioteket och bokbussen, fångade för övrigt Per Gunnar Evanders författarskap i en välformulerad bokrecension för en del år sedan.
– Jag skrev att man skulle avnjuta hans romaner som man smuttar på ett glas av min favoritwhisky Tallisker. Att bara läppja på texten i försiktig takt. Eftersmaken är lång och intensiv. Per Gunnar Evander sa att det var det finaste någon har skrivit om hans författarskap.
Per Gunnar Evanders sista roman blev Augustnominerade "I min ungdom speglade jag mig ofta" från 2005. Den utspelas i Kolmården och ger en bra inblick i författarens korthuggna och avskalade språk. Som romanens allra första mening: "Nästan hela den sommaren förflyter med leda och huvudvärk".
– Inte ett onödigt ord. Nästan som Hemingway. Om än inte lika hårdkokt, säger Thomas Almqvist.
– Böckerna är skenbart lättlästa. Mycket utspelar sig mellan raderna. Per Gunnar Evander brukade själv säga att han skrev så som folk pratade på ståplats när Saik spelade bandy hemma i Sandviken. Per Gunnar Evander fyller 87 år och är tyvärr märkt av ålder och sjukdom i dag.
Förutom att lyfta fram Per Gunnar Evander, arrangerar också Evandersällskapet en årlig uppsatstävling för gymnasieelever. De två bästa bidragen belönas och det är idel kvinnliga elever som har vunnit.
– De brukar vara väldigt verbala och skriver ofta om ensamma och utsatta människor. Som Evander själv gjort, säger Thomas Almqvist.