En lärd kärleksförklaring till Norrköping

Peter Ullgren, historiedocent vid Lunds universitet och frilansförfattare, född och uppvuxen i Norrköping, har läst Peter Carellis nya tegelstensversion om Norrköpings historia.

Peter Carelli med sitt praktverk om Norrköpings äldre historia.

Peter Carelli med sitt praktverk om Norrköpings äldre historia.

Foto: Susanna Beskow Norgren

Recension2021-06-29 10:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ny bok

Norrköpings historia - Peter Carelli
En synnerligen vacker och blomstrande stad. Historiska perspektiv på Norrköpings äldre historia (ca 1000–1800).
Ekström & Garay

Norrköping före Norrköping, så kan man sammanfatta arkeologen och den tidigare chefen för Norrköpings stadsmuseum, Peter Carellis bok om Norrköpings äldre historia under 800 år. Utifrån ett slags biograferande kulturhistoria har författaren åstadkommit en lärd och väl illustrerad kärleksförklaring till ”Peking”. Från platsens historia med fornfynd, natur, gravfält och boplatser till riksbildning, säterier, stadsprivilegier, folk-eliter, handel, hantverk och mycket mer förmedlas historien främst tematiskt. Valet är klokt, då boken räknar över 800 sidor. Mitt tips är därför att smälta kapitlen långsamt och inte nödvändigtvis i tidsföljd. Det fungerar faktiskt, för de enskilda kapitlen är tematiska tidskapslar i sig. Man kan sålunda bläddra fram och tillbaka och ändå lära sig fantastiskt mycket om Norrköpings historia. Det förklaras av det långa tidsspannet samt att författaren fått med mycket av den senaste forskningen, men inte gjutit texten i en alltför akademisk prosa. 

Carellis förmåga att kombinera det lokala, regionala och internationella leder till att man delges det stora i det lilla. Ta bara en sådan sak som att det lokala identitetsskapandet länge hade en underordnad roll i en stad som under 1600-talet genomlevde rena ”Klondyke-stämningen” och efterhand blev rikets andra största stad i stormaktstidens Sverige. Och säkert känner få av oss till att uruppförandet av Shakespeares Romeo och Julia i Sverige ägde rum i Norrköping 1776, på teatern Comedie Huset i hörnet av Tre prinsars gränd-Hamngatan. På teater Comedie ekade även kampsången Marseljäsen under 1790-talet. Lika mycket fascinerar 1000-talet och runstenarnas berättelser. Det finns 24 runstenar i Norrköpingsområdet och två omtalar personer som fallit under vikingatåg i österled 1036–1041. Samtidigt visar dessa stenar på tydliga kopplingar till Mälardalen. Carelli slutar i ett långt 1700-tal där Norrköping efter rysshärjningarna reser sig ur askan likt en fågel Fenix och där konturerna av den vardande industristaden tecknas. Sammanfattningsvis är det här en bok som borde ha delats upp i fler delar. Ändå fungerar Carellis historia. Förklaringen är det vinnande långa tidsperspektivet.