När han framträder som det "100 procent äkta, danska psykiska mediumet" Karsten Torebjer är det med tydlig ironi mot andeutdrivare i tv. Karsten Torebjer lever i en värld där allt går att ordna bara du betalar, med rikskuponger, kontanter eller tandguld. Han driver med våra fördomar och normer.
Patrik Larsson måste ha varit helnöjd med Norrköpingspubliken som var med på noterna redan från start och applåderade engagerat helt utan publikuppvärmare.
Det här är en show för den ironiska generationens kvinnor och män, med övervikt mot de yngre där en hög andel är killar. Att vara i en roll ger komikern friheten att skruva skämten ytterligare så att de ibland blir så sjuka att du skäms för att du gapskrattar.
Som när han skojar om sjukdomen parkinson, om någons utseende och någons döda mormor.
I en del av showen får vi möta norrlänningen Lars-Erik (också Patrik Larsson). Han följer devisen “Män är från Mars, kvinnor är från Thailand” och skojar om samer.
Här kommer vi till det som är kärnan i showen. I vanliga fall sparkar komiker uppåt, mot makten och etablissemanget. I rollen som Karsten eller Lars-Erik kan komikern skoja om saker som inte vore roliga om de kommit från Patrik själv.
Men. Det blir ändå lite tråkigt när receptet är det samma i så stor utsträckning. Ibland skulle karaktärerna gott kunna få vara lite mindre förutsägbara och övertydliga. Det blir så många nummer som slutar i att "det kostar extra”.
Det var utsålt på Arbis bar och salonger på torsdagskvällen.
Men kanske är det ändå så att det finns en begränsning för hur länge en rollfigur som Karsten Torebjer kan överleva. Någon gång måste ju även han gå över till "andra sidan”.