Räddningskampanj för Aaltos bibliotek i Viborg
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det första bidraget lämnade han redan 1927, men under de år som gick mellan de tidiga planerna och den slutliga versionen tog Aalto viktiga steg i riktning mot funktionalismen. Den byggnad som han hade tänkt sig från början präglades mer av statisk klassicism.
Under åren har det kommit rapporter om att byggnaden befinner sig i allvarligt förfall och att det funnits en överhängande risk att Aaltos monument skulle skattas åt förgängelsen.
Sedan några år pågår en insamlingskampanj i Finland, Schweiz och Tyskland i syfte att återställa byggnaden i dess ursprungliga skick. Nu har räddningsaktionen också nått Sverige och ett Aalto-sällskap vars första uppgift är att bidra till räddningen av biblioteket i Viborg har bildats.
Sällskapet står också bakom en utställning i Norrköpings stadsbiblioteks entré som ger en uppfattning om Alvar Aaltos skapelse.
På bildskärmar kan man dels följa det förfall som huset är utsatt för. Bilderna visar fuktskadade innerväggar, flagnade ytterfasader och trasiga fönster.
Men en modell av byggnaden och åtskilliga interiörbilder ger också föreställning om den vision som bar fram Aalto under åren kring funktionalismens genombrott.
Det är naturligtvis en fördel om man sett biblioteket på riktigt, men utställningen ger ändå en uppfattning om hur huskroppens linjespel samverkar med den omgivande parkmiljön och genom textcitat från Aalto själv klargörs vilken vikt han undan för undan kom att lägga vid husets funktionalitet.
Taket är genombrutet av 57 konformiga schakt som ger ett jämnt ljus utan skuggor som stör läsningen, samtidigt som det är skonsamt mot böckerna. Och med hjälp av skisser kan man följa hur han löste akustikproblemen i föreläsningssalarna.
Anblicken av utlåningssalen ger också en känsla av öppenhet och tillgänglighet som också säger något om de tankar som Aalto försökte förverkliga i Viborgbiblioteket.
För tillgänglighetens skull hade det inte skadat om de utställningstexter som är på engelska också översatts till svenska.
Efter krigsslutet 1944 föll Viborg i Sovjetunionens händer och det har sagts att biblioteket totalförstördes under beskjutningen av staden. Men i själva verket klarade sig byggnaden så gott som oskadd genom krigsåren. Under Vinterkriget skadades den knappt alls och boksamlingarna förblev intakta.
Det stora förfallet började efter kriget då underhållet eftersattes. Huset stod tomt under en tio-årsperiod och utsattes då för väder och vind.
Under 1950-talet genomfördes flera renoveringsarbeten med katastrofalt resultat. När Alvar Aalto senare kommenterade upprustningsarbetet konstaterade han att byggnaden fanns kvar, men att arkitekturen var förstörd.
Sedan 1990-talet har ansträngningarna alltså inriktats på att återställa biblioteket i dess ursprungliga skick, men hittills han man enligt utställningstexterna inte orkat med annat än rent akuta åtgärder.