Harry Martinson inspirerar fortfarande

Inför 100-årsjubileet av Harry Martinsons födelse 1904 fick Caroline Chevallier uppdraget att gå igenom hans arkiv.

Sjöman. Harry Martinsons tillbringade sju år till sjöss och det satte många spår i hans diktning.

Sjöman. Harry Martinsons tillbringade sju år till sjöss och det satte många spår i hans diktning.

Foto: JAN COLLSIÖÖ

Uppsala2015-09-03 12:20

Hon är bibliotekarie på Carolina Rediviva i Uppsala, men kommer från Bretagne och fascinerades av de dikter som handlade om havet.

Caroline Chevallier började tolka dem till franska och 2013 utkom boken ”Le Livre des cent poèmes”. Den innehåller hundra dikter av Martinson som hon översatte tillsammans med Philippe Bouquet.

Men inte nog med det. I samband med översättningen hade hon kontakt med en styrman på ett franskt containerfartyg och hon hade skickat honom diktsamlingen. Han blev direkt inspirerad, vilket ledde till att han själv började skriva dikter.

Martinsons dikter om havet och arbetet till sjöss hade trots att många decennier passerat förenat dem i en gemenskap.

Caroline Chevallier kom tidigt i kontakt med Martinsons författarskap. När hon fyllde 16 år fick hon en bok av sin moster med ett orange omslag. Boken hette ”Les Orties fleurissent – Nässlorna blomma”. Den gjorde stort intryck på henne.

När hon så fick i uppdrag att sortera hans arkiv kom hon åter i kontakt med Harry Martinson.

– Det tog mer än ett år att få ordning på arkivet. Det blev till sist 204 bibliotekskapslar och mer än tio hyllmeter. Där fanns bland annat utkast till dikter, romaner och brev som direkt gjorde att jag blev tagen av människan Martinson.

Caroline Chevallier upptäckte också att Martinson hade varit sjöman och rest världen runt i sju år.

Philippe Bouquet och Caroline Chevallier översatte så småningom tillsammans Martinsons dikter.

– Vi tog även med några dikter som tidigare aldrig hade publicerats i Sverige.

Caroline Chevallier berättar om svårigheterna att översätta och att det till sist handlar mer om tolkning, särskilt när det gäller Martinson som hon tycker har ett alldeles eget språk.

– Ja, han är verkligen en mästare på udda idéer, oväntade associationer, egna bilder och påhittade ord. Och oftast har det fungerat att behålla dem.

Många av Martinsons dikter handlar om havet. Och Caroline Chevallier har alltid intresserat sig för hav och båtar och på senare år har hon gjort långa resor på stora lastfartyg. För tolv år sedan lärde hon känna en sjöman som hon fortfarande brevväxlar med.

– Han delar med sig av ”nyheterna från havet” och berättar om livet ombord. Och ungefär samtidigt som bokmässan i Göteborg firade Brasilien, (2014) kom hans fartyg i hamn i Santos, just i Brasilien, dit jag i god tid hade skickat Martinsons bok, så att han skulle få den när han kom dit. Martinson var ju själv i Brasilien, ja faktiskt elva gånger.

Sjömansvännen läste boken meddetsamma och fastnade direkt för den. Han kunde berätta vilka dikter han tyckte mest om – ”Li Kan” och ”Långt ifrån hamnar och land”. Han beskrev för Caroline hur han kände igen sig själv och sina tankar i Martinsons texter.

– Han gjorde flera kloka kommentarer, även om den bild han fått av Harry Martinson, som han verkar känna uppriktig gemenskap med.

Han skriver till exempel: ”det är anmärkningsvärt, hans sätt att beskåda naturens skönhet, de faror och lidanden som sjömännen utsätts för (han insisterar mycket på döden), och hans skrivsätt är inte likt de andra poe-ternas!”.

Caroline Chevallier berättar att rorsmannen skriver på franska till henne men att han är från Rumänien, av turkiskt ursprung.

– Det bästa var ändå att han inspirerades så av Martinsons poesi att han började skriva dikter själv. Han skrev även en dikt till sin kapten, som blev tvungen att mönstra av på grund av akut sjukdom. Från sjukbädden svarade han till min vän: ”Tack för detta meddelande och för den lilla dikten! […] Ja, nu blev alltså resan avbruten för mig, innan jag fick se Brasiliens kustland och hamnar… Lycka till i fortsättningen, och jag hoppas att vi ses igen på nya maritima äventyr! Fortsätt att skriva, det är underbart att skänka poesi till vårt yrke”.

Men det stannade inte vid det. Rorsmannen blev så inspirerad av Martinson att han spontant översatte dikten ”Havsnocturne” till rumänska!

Kaptenen är nu frisk och åter till sjöss så också rorsmannen och på samma skepp.

– Jag fick just veta att kaptenen, nu på min rekommendation, även skaffat ”Resor utan mål” av Harry Martinson på franska, som knappt finns att hitta utom på internetsajter som Blocket.

– Detta utspelar sig år 2015 på ett av de stora containerfartyg som på uppdrag av en av världsmarknadens största fraktrederier outtröttligt far över jordglobens hav. Det känns fantastiskt!

kultur@nt.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!