Tre namnkunniga professorer, Klas Eklund, Pontus Braunerhjelm och Magnus Henrekson, efterlyste i veckan på debattplats i Svenska Dagbladet en aktivare innovationspolitik från regeringens sida. Debattörerna noterar att såväl regeringen som opposition gärna pratar om behovet av innovationer och dessutom förbereder olika insatser. Ändå händer för lite enligt professorerna.

Förslagskatalogen är överväldigande. En grundläggande reformering av hela utbildningsväsendet, höjda lärarlöner och mätbara mål för eleverna enligt Pisa-systemet. På högskolan ska utbildningen drivas nära innovations- och entreprenörskapssatsningar. Detta kombineras med regelförenklingar och skattelättnader för företag.

Debattörerna har rätt i sin analys, Sverige måste bli bättre på innovationer, bättre på att ta fram nya patent och bättre på att skapa nya företag. Sverige har historiskt varit skickliga på att tillvarata uppfinningar allt från tändstickor till dynamit, mjölkseparatorer och bilar. Den centrala frågan är om vi ska lyckas skapa fler nya svenska storföretag kring nya uppfinningar och innovationer.

Som alltid gäller det att ha en gedigen grund att stå på. Om grundskola och gymnasium inte levererar fullt ut till eleverna kommer högskolor och universitet aldrig att kunna fylla kunskapsluckorna inom rimlig tid. En utbildningsreform är således nödvändig.

Samtidigt som det efterfrågas insatser ska man inte glömma att innovationer inte skapas av politiska beslut. Politikernas roll är att undanröja hinder, förenkla för företagande och skapa ett utbildningssystem som tillvaratar talanger och inte bromsar kreativitet och nytänkande. Hela det svenska utbildningssystemet, från förskolor till högskolor skulle förmodligen må bäst om det reformerades från grunden. Känslan av att vi lappar och lagar ett icke fungerande system är påtaglig.

Ska framtida generationer ha någon välfärd att fördela borde arbetet påbörjas idag.