Det är en ödets ironi att terrordådet i Köpenhamn i lördags började på kulturhuset Krudttønden (Kruttunnan (!)). Den svenske konstnären Lars Vilks, Frankrikes ambassadör, François Zimeray, och andra deltog i ett seminarium under rubriken ” Konst, blasfemi och yttrandefrihet” när en maskerad man öppnade eld med ett automatvapen mot lokalen. Filmregissören Finn Nørgaard dödades och två poliser skottskadades.
Senare på kvällen attackerade samma gärningsman, enligt dansk polis, en synagoga i Köpenhamn. Där dödades Dan Uzan som vaktade utanför lokalen där det firades en bar mitzva. Polis på plats öppnade eld mot gärningsmannen, dock utan att träffa. Senare på natten dödades terroristen i en eldstrid med polisen i stadsdelen Nørrebro. Polisen uppger att mannen var känd sedan tidigare. Under söndagen gjordes flera gripande, däremot påstås i skrivande stund att mannen agerade på egen hand.
Danmark har således blivit måltavla för extremister och detta bara en månad efter terrordådet mot redaktion för satirtidsskriften Charlie Hebdo i Paris. Ett terrordåd som många redan drar paralleller till när det aktuella attentatet i Köpenhamn diskuteras. Erfarenheter finns sorgligt nog redan. Under mellandagarna 2010 stoppade dansk och svensk säkerhetspolis en planerad massaker på Jyllands-Posten. De fem gripna terroristerna, varav en boende i Sverige, planerade att mörda ”så många som möjligt” på redaktionen. Orsaken var att tidningen publicerat satirbilder på profeten Muhammed.
Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt uppgav under en presskonferens utanför synagogan under gårdagen att attentatet är ett angrepp mot ”hela Danmark, demokratin och alla danskar”.
Bestörtningen över dådet är betydande. Samtidigt som vi i grunden inte borde vara förvånade. Lars Vilks lever, som en av ytterst få svenska kulturabetare, med ett konstant dödshot över sig, ändå är stödet från övriga kultursfären ofta bristfälligt.
Man kan ha synpunkter på Vilks och hans konstnärskap, men det är orimligt att hävda att Vilks inte skall få använda samma yttrandefrihet som alla andra.
Ett antal försök från jihadister att skada eller mörda Vilks har redan avvärjts. I en kommentar efter attentatet i Köpenhamn sa Vilks att ” Man ska inte kunna skjuta sig till förhandlingar så att vi tummar på rättigheterna”.
Det lär komma fler dåd. Redan timmarna efter attackerna i Paris meddelade bland annat terrorsekten IS att Danmark stod på tur och att fler ”ensamma lejon” väntade i Europa på att slå till.
Det är givetvis ingen slump att Lars Vilks var en måltavla eller att gärningsmannen därefter mördade judar som firade en högtid. Det finns fortfarande en del frågetecken, men förövarens spår talar sitt tydliga språk. Det är inte första gången jihadisterna slår till och säkert inte sista. Vilket land, vilken person, vilken redaktion eller vilken synagoga står på tur?