Bättre än sist men fortsatt för lite

Det finns inga skäl att fördröja den breda upprustning som Sveriges försvar kräver.

HMS Visby på ubåtsjakt.

HMS Visby på ubåtsjakt.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Ledare2015-03-13 04:30
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Förhandlingarna inför kommande försvarsbeslut har gått in i en aktivare fas. Under gårdagen deltog försvarsminister Peter Hultqvist (S) för första gången i försvarsgruppen, tidigare har endast regeringstjänstemän deltagit. Exakt vad som sades är i skrivande stund oklart. Säkrare är att det är tänkt att en proposition ska presenteras den 26 april. Om den inte skjuts upp igen. Vid kommande årsskifte ska besluten börja verkställas och gälla fram till 2020.

Bakgrunden är väl känd. Försvaret har meddelat riksdag och regering att de behöver ett tillskott på fyra miljarder kronor om året den här mandatperioden och det för att uppfylla den ”beställning” som riksdagen beslutade 2009. Alltså redan fattade beslut som beslutsfattarna inte bemödat sig finansiera fullt ut. Av vad som läckt ut hittills var finansdepartementet beredd att skjuta till en åttondel (500 miljoner kronor).

Moderaterna (och Alliansen i stort) hade under åtta år möjlighet att forma, styra och utveckla det svenska försvaret. Betyget i efterhand är underkänt med stort U. Samtidigt sträcker sig den kollektiva skulden längre tillbaka.

Förbandsslakten pågick under hela 90-talet och antalet huvudlösa beslut har staplats på hög. Exempelvis fäblessen att avskaffa en viss militär kapacitet (ubåtsjakt och helikoptrar) innan ersättningssystem är levererade. Minns kalabaliken när det visade sig att de svenska styrkorna i Afghanistan inte hade tillgång till helikoptrar för sjukvårdsevakuering och man till sist i nöd köpte in ett antal amerikanska Black Hawks (rätt beslut förvisso). Detsamma gäller ubåtsjakt-förmågan. Lika allvarligt är det eftersatta luftvärnet, Visby-korvetterna saknar till exempel detta.

Moderaterna har lyckligtvis sedan valförlusten i höstas gjort en viss tillnyktring i frågan. Talespersonen Hans Wallmark redogjorde på debattplats i gårdagens Expressen om sitt partis tre högsta prioriteringar i de kommande förhandlingarna. Ubåtsjakt, skarpare incidentberedskap och bättre underrättelseverksamhet samt cyberförsvar.

Under gårdagens eftermiddag lämnade försvarsminister Peter Hultqvist (S) besked om regeringen bud i förhandlingarna. Ett tillskott på 6,2 miljarder kronor fram till 2020 och ytterligare 1,3 som flyttas från internationella insatser till territorialförsvar. En stor satsning på flottan och ubåtsjaktförmågan utlovas liksom att en 8:e bataljon skapas varav ett kompani (runt 120 soldater) ska permanent placeras på Gotland. De första soldaterna som får sitt hem där sedan 2005.

Det låter väldigt bra och är ett betydande fall framåt (även om ett kompani på Gotland får ses som högst symboliskt). Samtidigt är beskedet i högsta grad en fortsatt underfinansiering av försvaret. Försvarsmakten har begärt fyra miljarder årligen i extra tilldelning fram till 2020 för att lösa de uppgifter de redan ålagts. Vad ska stå tillbaka för de nya satsningarna försvarsministern föreslår?

Peter Hultqvist (S) har dock förutsättning att bli den bäste försvarsministern landets försvarsvänner haft sedan Anders Björck (M).

Läs mer om