Nu ska Försäkringskassan få tillgång till fler uppgifter för att stävja fusket. Det meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) på torsdagen (SR 11/7).
Till största delen handlar fusket om att föräldrar på olika sätt fortsätter att arbeta samtidigt som bidrag för vård av barn (vab) eller föräldraledighet betalas ut. Det nya förslaget ska ge Försäkringskassan bättre möjligheter att verifiera frånvaron med hjälp av uppgifter från arbetsgivaren. Enligt lagrådsremissen ska detta ske genom ett tillägg till den så kallade arbetsgivardeklarationen som månadsvis lämnas in till Skatteverket.
Deklarationen används bland annat för att redovisa arbetsgivaravgifter, skatter och andra ersättningar. På så sätt ska Försäkringskassan kunna jämföra förälderns uppgifter med en extern referensuppgift. Om uppgifterna avviker från varandra kan man snabbt identifiera tecken på fusk.
Misstag kan förstås alltid göras. Men det är svårt att systematiskt ta fel på om man faktiskt jobbar eller är hemma med sitt barn. Därför kan man misstänka att det oftare handlar om medvetet fusk än slarv. Det bekräftades också år 2019 av Delegationen för korrekta utbetalningar. 75 procent av de felaktiga utbetalningarna för vab beror på fel som gjorts av mottagaren, och i två tredjedelar av fallen handlar det om medvetet fusk (SVT 2/6 2019).
Fusket kan också vara mer kostsamt än de två miljarder som regeringen hänvisar till. Den siffran bygger på uppskattningar och inte exakta beräkningar. Mörkertalet kan vara stort, särskilt om man betänker att de sammanlagda försäkringsutgifterna för föräldrapenning och vab år 2023 uppgick till 46 miljarder kronor.
Varför inrapporteringen ska ske via Skatteverket – och inte den helt nya Utbetalningsmyndigheten – kan vid första anblick te sig märkligt. Men här försöker regeringen lösa ett problem utan att skapa ett annat.
I stället för att låta arbetsgivaren skicka in ytterligare dokumentation till ännu en myndighet – i strid med regeringens uttalade mål att minska regelbördan för svenska företag – blir kompletteringen av arbetsgivardeklarationen ett sätt att dela mer information på samma blankett. Trots den sortens hårklyverier får förslaget betraktas som en mindre dålig lösning för att komma till rätta med ett stort samhällsproblem.
Miljardbeloppen som rinner i väg i felaktiga utbetalningar urholkar förtroendet för hela välfärdssystemet. När heder och samvete inte kommer inifrån behöver kontrollen komma utifrån.