Serietidningar och Hollywoodfilmer har lärt oss att framtiden är en plats där människor susar runt i svävande farkoster och har strömlinjeformade glasögon. I veckan kändes det som att Drottninggatan i Norrköping fått ett stänk av den visionen.
Några barn av kategori äldre snurrade runt på "hoverboards", vilket är en självbalanserande skoter på två hjul med en liten plattform för fötterna. Uppmärksamheten riktade de unga mot sina fiffiga telefoner som genom kamerans lins tog in verkligheten och lade till Pokémons som väntade på att fångas i ett spel.
I den stunden blev det tydligt att vi befinner oss i ett skifte. Fortsättningen på digitaliseringen kastar in världen i den fjärde industriella revolutionen, något som ändrar de sociala förutsättningar som i stora drag funnits sedan stenåldern. Den gamla formen för hur människor möts vill inte längre hålla.
Nu talas det om digital identitet, den du är på sociala medier. Ditt digitala jag. En person som kan vara annorlunda än du är när du agerar i din kropp av kött och blod. Det blir som i spelet Pokémon Go, där den digitala verkligheten kompletterar verkligheten.
Och ännu har vi inte en aning om hur det påverkar oss.
Samhället genom staten har tagit vissa steg för att reglera det nya landskapet. Sverige ska införa en åldersgräns för sociala medier. Ungdomar under 16 år måste be föräldrarna om lov för att få använda tjänster som Facebook, Instagram och Snapchat. Lagen bygger på insikten att föräldrar vet bättre än barnen. En vågad tanke i Sverige, men så kommer förslaget från EU.
I den digitala revolutionen är dock inte säkert att det alltid går att lita på föräldrarna. En studie utförd vid universiteten i Washington och Michigan i USA visar att många barn är bekymrade över hur föräldrar publicerar bilder och information om dem på internet. Konsekvenserna av den digitala dimensionen på uppväxten är osäker.
Uppenbarligen är det en prövningens tid för sociala mediers dokumentation av människors liv.
Hur människor kan påverkas fysiskt av digitaliseringen är enklare att greppa. Ökat stillasittande är ett orosmoment. Detta har folkhälsominister Gabriel Wikström (S) troligen också insett. Hans sätt att hantera insikten har lett till att han har fått smeknamnet "förbudsminister" av tankesmedjan Timbro.
När framtiden i form av ett barn på hoverboard stod där på kullerstenen mellan pantbanken och den asiatiska lunchbuffén på Drottninggatan var intrycket att morgondagen kan bli tjock, men lycklig. Blir den för tjock och den digitala identiteten smärtsam är risken att förbuden trillar in som e-post i inkorgen. Det är en väg som regeringen redan är inne på.
I sommarlovstider kan det vara värt att fundera över hur familjelivet och hälsan påverkas av digitaliseringen. Kanske behövs mobilfria hemmakvällar – om inte annat för att hålla förbudsministern borta.