Ifrågasättandet av företagens utdelningar nådde en ny höjd när finansmarknadsminister Per Bolund hävdade att alla svenska bolag bör slopa utdelningar. Det är en orimlig hållning. Alla bolag mår inte dåligt i krisen och företagsägare måste givetvis få ta ut sin vinst. Allt annat vore en form av socialisering av näringslivet.
Det hade varit rimligare om finansmarknadsministern nöjt sig med att kräva slopade utdelningar av de företag som tar emot statligt stöd. Åtminstone sådana stöd som syftar till att öka företagens uthållighet i kris.
I fallet med korttidsarbete är det därför en balanserad hållning, under rådande omständigheter, att inte erbjuda stöd till de företag som försämrar sin uthållighet genom utdelningar. Och som Lagrådet konstaterade häromdagen så räcker nuvarande regelverk gott och väl för att ta hänsyn till detta.
Dock är omständigheterna allt annat än normala. Under normala omständigheter bör företag inte få stöd från staten och utdelningar inte ifrågasättas. Det visar på vikten av att återställa många krisåtgärder så snart krisen lugnat sig.
Utdelningar är ett grundläggande verktyg för att få kapitalrörelser på marknaden och företagens likviditet att fungera. Här finns också goda möjligheter att stimulera ekonomin. Gränsbelopp för utdelningar kan höjas och skattesatser sänkas så att mer kapital kan gå till nya investeringar och konsumtion.
Alla pengar som gör nytta i krisen behöver nämligen inte gå genom staten. Den bärande principen i regeringens krisåtgärder är dock att stöden behöver administreras på olika sätt. Regeringen håller på så vis på att skapa ett administrativt monster. Enbart korttidsarbetet har hittills renderat i 50.000 ansökningar som ska handläggas på ett rättssäkert sätt.
Korttidsarbetet är sannolikt en nödvändig åtgärd. Men istället för att först kräva in statliga skatter och därefter dela ut dem i en flora av adminstrationskrävande och långsamma åtgärder hade det varit bättre att ta bort skatterna.
Att slopa arbetsgivaravgiften förbättrar omedelbart företagens likviditet. Sänkta momssatser skulle direkt förbättra företagens marginaler alternativt stimulera efterfrågan genom sänkta konsumentpriser. En sänkt bolagsskatt och förbättrade möjligheter till utdelning stimulerar ekonomin i stort.
Frågan är därför även ideologisk. Pengarna tillhör inte finansministern och bör inte uppfattas så heller. En borttagen eller sänkt skatt är aldrig ett bidrag. Det gäller oavsett konjunktur och kris.