Det pågår en brevbombning av rikspolischefen och landets ledande politiker. Innehållet i de runt 2000 brev som skickats är inte av explosiv karaktär i bokstavlig mening, dock i praktisk betydelse. Sveriges poliskår har ingen strejkrätt, deras jobb anses för viktigt för samhället. I förra veckan bröt löneförhandlingarna mellan arbetsgivare och polisernas representanter samman. I något som bara kan liknas vid desperation sprids en uppmaning inom kåren att skriva brev till högsta chefen och våra beslutsfattare. Brev med de enskilda polisernas berättelser om sin vardag i tjänsten, löneutvecklingen och hur de upplever bristen på stöd och lyhördhet från sina chefer. Hur poliskåren utarmas när erfarna poliser ger upp och söker nya jobb, hur lönerna sackat efter i förhållande till övriga samhället, hur övertiden hopar sig och hur treskiftsarbete i yttre tjänst sliter på kropp och familj.
SVT Nyheter redovisade i början av veckan en granskning de gjort gällande det väpnade våldet i Sveriges städer. SVT konstaterar att sedan 2010 har det skett en femdubbling av antalet skottskadade. Jämförs resultatet med våra nordiska grannländer framstår situationen i Sverige som extrem. Antalet personer som dött av skottskadorna är fyra gånger så många, i de tre svenska storstäderna har 45 personer dödats, de tre nordiska huvudstäderna har tillsammans 11 dödsfall. Som ytterligare jämförelse har det skett 122 skjutningar i Köpenhamn sedan 2011. Bara i Göteborg har det under samma tid varit dubbelt så många och tre gånger så många i Stockolm. Forskare och experter har ingen förklaring till varför Sverige särskiljer sig så markant från de andra undersökta länderna.
Varför det sker är i längden främst en fråga för akademien, att det sker och det hanteras är en fråga för landets ansvariga politiker och myndigheter. I främsta linjen för deras beslut står landets poliskår. Det är de som ute på gatan möter de kriminella, offren och de efterlevande. Dygnet runt, året runt. Lyfter vi luren är de där, oavsett om det är jul- eller midsommarafton. Det är en trygghet vi borde vara mer tacksamma för.
Rikspolischefen Dan Eliasson (en av landets högst betalda myndighetschefer med 153 000 kronor i månadslön) meddelar i en skriftlig kommentar till brevskörden att ”Polismyndighetens ledning behöver nu få möjlighet att läsa brev, reflektera och återkomma med svar”. Det är det minsta han kan göra och de partiledare som också fått breven bör skyndsamt göra detsamma. Duktiga poliser förtjänar löner de kan leva på, chefer som lyssnar på dem och en arbetsbelastning som är anständig.