Je suis Charlie! Je suis Paris! Och så vidare. Solidariteten med Frankrike efter att landet tvingast genomlida två fruktansvärda terrordåd har varit massiv. I vart fall ett tag. Alla de som bytte profilbild på Facebook efter massakern på satirtidningen Charlie Hebdo gjorde det till stöd för offren, Frankrike och rätten att fritt uttrycka sina åsikter och leva i fred. Detsamma gäller förmodligen även de som efter massakern och terrordådet i Paris la trikoloren som raster framför profilbilden. Vi känner bestörtning och förfäran över vidrigheterna och empati för de drabbade.
Allting har dock i någon mening ett pris. IS/Daesh har förklarat krig mot den demokratiska världen, mot muslimer såväl som mot kristna och andra världsreligioner. I stort sett mot alla som inte delar deras vridna tolkning av islam och dödsdyrkande sekttänkande. I Kalifornien i onsdags skedde en masskjutning i San Bernandino där 14 personer mördades. Dådet kan eventuellt kopplas till islamistisk terror. Om det stämmer, myndigheterna är i skrivande stund synnerligen förtegna om motiven bakom dådet. har åter USA drabbats av terrorismen. Detta krig kommer att ta tid, föras på flera fronter och bli så såväl svårt som blodigt.
IS/Daesh måste bekämpas i Syrien och Irak, i Libyen och Yemen. Men även i Europas städer och förorter. Den viktigaste kampen sker sannolikt i moskéer där moderata och moderna imamer måste bekämpa radikalisering. På alla dessa fronter krävs insatser och stöd, på kort sikt och på lång sikt.
Frankrike begärde i veckan att Sverige ska hjälpa till. Två varianter presenterades under torsdagen. Antingen via spaningsflyg med JAS, ungefär som Sverige gjorde under insatsen i Libyen, eller via truppförstärkningar i Mali (som i sin tur ska kunna avlasta de franska styrkorna så att de kan användas på andra ställen). Även med ammunition och transportflyg behöver fransmännen vårt stöd.
Sverige bör givetvis hörsamma denna begäran, att vi ska hjälpa Frankrike är självklart. Och det på samma nivå som vi skulle önska att Frankrike hjälpte oss i den stund Sverige eventuellt också behöver hjälp. Det handlar såklart om solidaritet. Solidaritet som är mer än ett klatschigt slagord eller en trefärgad flagga. Solidaritet som kostar och i värsta fall kan ha ett högt pris men som samtidigt måste betalas. Allt annat är att vara en liten ”lort” som Astrid Lindgren så fyndigt formulerade det.