Det är givet den utdragna processen med låsningar i huvudsak skapade av den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan förståeliga tankar. Likväl är det förändrade och mer undflyende tongångar.
Stoltenberg ökar med beskedet insatserna för alla. Ett Nato med Finland men utan Sverige kan inte hålla Östersjön. Utan Sverige kan Nato inte heller stänga in Rysslands Östersjöflotta som sedan Rysslands Svarta havsflotta under Ukrainakriget lidit förluster seglat upp som ett större hot. Stoltenbergs besked ökar således Natos sårbarhet.
Denna sårbarhet går dock att vända till en styrka. Blockerar ett land något som skapar stabilitet för flertalet övriga kommer pressen på det landet att öka. Om bedömningen är att ett Nato med Finland men utan Sverige är för utsatt borde rimligen resten av Nato om inte köra över Turkiet, så i vart fall låta motsträvigheten börja kosta.
Den ökade sårbarheten innebär emellertid också ökad möjlighet för Turkiets president att använda Nato som hävstång för att ge sina krav mot Sverige ytterligare tyngd. Risken är ju att om Nato inte kan pressa Turkiet att släppa sina krav på att Sverige ska begränsa yttrandefriheten och lämna ut kurder till Turkiet, istället pressar Sverige att gå Turkiet till mötes.
Beskedet att processerna delas upp sätter även tryck på Ungern som meddelat att landet inte har invändningar vare sig mot Sverige eller Finland som Nato-medlemmar men som förhalat ratificeringen. Att enbart godkänna det ena landet skulle mot den bakgrunden framstå som märklig. Släpper Ungern igenom båda våra länder blir Turkiets position genast väsentligen svårare.
När det gäller Turkiets krav kan det vara värt att notera att när finska tidningar publicerar karikatyrer av Erdogan bränns inga flaggor och den turkiska statsapparaten håller inte presskonferenser om finnarnas förkastlighet. Att det höga tonläget och de oresonliga kraven koncentreras mot Sverige samtidigt som Finland kan godkännas ökar intrycket av att Erdogan spelar ett spel för att imponera på den egna befolkningen inför valet i maj.
Här ställer jordbävningarna landet nyligen drabbades av till det. Det har funnits en förhoppning att Erdogan när valet var avklarat skulle sluta spela teater, och släppa in Sverige och Finland i Nato. Jordbävningarna har emellertid väckt kritik mot Erdogan som infört undantagstillstånd vilket tar slut precis innan valet och omöjliggör en valrörelse. Det finns således en risk att Erdogan med officiell hänvisning till skalven skjuter fram valen för att gynna sig själv.
Stoltenbergs besked ökar följaktligen insatserna för alla. Så har också komplexiteten och behovet av ett klokt och framåtsyftande navigerande. Samtidigt är det väl så världen ser ut idag. Det är ett allvarligare läge i en mer bister värld. Det är därför det är viktigt med stabila gemenskaper. Nato är en av dessa.