I valrörelsen år 2022 lovade Moderaterna att återinföra tjänstemannaansvaret. Nu har tre år gått, och allting pekar på att regeringen istället stärker tjänstemännens möjligheter att ostraffat göra fel.
Tjänstemannaansvaret innebär att tjänstemän inom den offentliga sektorn kan ställas till svars om de begår grova tjänstefel eller ägnar sig åt maktmissbruk. Det avskaffades år 1976, och nu är det väldigt svårt att döma en myndighetsperson som missbrukat sin maktposition.
Det var därför bra att Moderaterna drev på förslaget före valet. Efter valvinsten har det dock varit tyst. Tills regeringen kom med förslag som syftade till att stärka tjänstemännens roll som myndighetsutövare. Det är problematiskt.
Förslaget innebär bland annat att det ska bli enklare att döma personer som hotar tjänstemän, men också göra det möjligt att utelämna myndighetspersoners namn i känsliga handlingar, för att minska hotbilden mot dem.
Såklart måste myndighetsutövare skyddas, framförallt de som tar rätt beslut men ändå får hot. Exempelvis socialsekreterare eller poliser. Dock går det inte att genomföra ett starkare skydd för dem, om man samtidigt inte gör det möjligt att straffa de tjänstemän som missbrukar sin maktställning.
Om regeringens förslag om ökat skydd av myndighetspersonerna går igenom får tjänstemännen bara mer rättigheter, samtidigt som de helt saknar skyldigheter. Ett stat som aldrig straffar de egna när det är rättfärdigat kommer i förlängningen förlora medborgarnas förtroende.
För medborgarna står alltför ofta helt rättslösa när de utsätts för felaktiga myndighetsbeslut. Antingen krävs det ett oerhört mod i kombination med ihärdighet, eller en tjock plånbok för att ha minsta chans att vinna mot myndigheterna. Det är orättvist. För även om de flesta myndighetspersonerna gör ett bra jobb, finns det de som inte gör det. Det måste finnas en ventil som gör att medborgarna skyddas från sådana byråkrater.
Att införa tjänstemannaansvaret har dock fått kritik från flera håll. En kritiker är Fackförbundet ST, vilket är statstjänstemännens egna fackförbund. Organisationen menar att det hade gjort tjänstemännen handlingsförlamade på grund av en rädsla inför att göra fel. Självklart tycker tjänstemännen själva att de inte ska kunna straffas, och det är inte ett tillräckligt argument för att inte återinföra tjänstemannaansvaret.
I dag är det inte någon som har ansvar för myndighetsbeslut eller grova tjänstefel. Det gör att både skyddet av enskilda tjänstemän och privatpersoners möjligheter att få rättvisa helt saknas. Lösningen finns i regeringens förslag om ökat skydd av statstjänstemän – men bara om tjänstemannaansvaret också genomförs samtidigt.
I grund och botten kokar det ned till den lilla människans rätt mot den stora staten. Moderaterna lovade att den enskildes rätt skulle stärkas om man fick makten. Nu har tre år gått. Det är dags att leverera.