Att hitta några hundratusen kronor i bortglömda kontanter i en gammal låda låter som en dröm. I vissa fall vore det dock bättre om pengarna aldrig hade hittats.
Sverige sticker ut på många sätt, inte minst vad gäller betalningar. Svenskar använder i väldigt hög utsträckning kort som primärt betalningsmedel i stället för kontanter. Det räcker att bara vända blicken mot Tyskland eller andra europeiska länder för att se att likgiltigheten inför kontanter är enormt utbrett i Sverige. Kort upplevs helt enkelt som mer praktiskt.
Att svenskar är så positivt inställda till bankkort och andra digitala betalningslösningar har onekligen bidragit till den skepsis som från flera håll riktas mot just kontanter. Denna utbredda skepsis har också anammats av staten, vilket får stora konsekvenser på individnivå.
En som har drabbats av detta är Gunnar Ljungh. I samband med en vattenskada i sin lägenhet – som han ärvt av sin far – i slutet av 2015 hittade han en stor summa pengar undangömt i en garderob. I en skokartong som tillhört samme far hittade Gunnar Ljungh hela 311 500 kronor bestående av huvudsakligen utgångna tusenkronorssedlar. Att en äldre generation svenskar har för vana att gömma undan pengar i kontanter är inte direkt något ovanligt. Ett bortglömt arv med andra ord.
Som en hederlig medborgare kontaktade Gunnar Ljungh Riksbanken och informerade om vad han hade hittat. Det besked han fick var att det skulle gå bra att lösa in pengarna trots att det rörde sig om gamla sedlar. Så fungerar det exempelvis för välgörenhetsorganisationer. När han lämnade in pengarna till Riksbanken i januari 2017 krävde dock banken att han skulle inkomma med transaktionsunderlag och andra uppgifter om varifrån pengarna härrörde. Han har inte lyckats få fram sådana uppgifter och därmed har Riksbanken valt att behålla pengarna, då den anser att det det höga beloppet och avsaknaden av dokumentation gör att det finns anledning att misstänka att pengarna kommer från brottslig verksamhet.
När staten agerar på detta sätt är individen närmast rättslös. Riksbankens agerande påminner om de fall där staten exproprierar skog och mark från ägare vare sig de vill eller inte, bara för att staten anser marken vara skyddsvärd.
Att staten behandlar ostraffade medborgarna på följande sätt är skandalöst och djupt oroväckande. En grundläggande rättsprincip är att du anses vara oskyldig till motsatsen har bevisats. Men om du vill sätta in kontanter – som är ett legalt betalningsmedel som utges av staten – behöver du bevisa att pengarna inte härrör från kriminell verksamhet.
Att privata banker krånglar är mer begripligt då de tjänar pengar på att kortanvändningen ökar. När den statliga riksbanken agerar på detta sätt är det en annan sak.