Internationella undersökningar av svensk skola brukar vara ganska dyster läsning. Den senaste Pirlsundersökningen – som mäter läskunnighet i årskurs 4 – är tyvärr inget undantag. Antalet så kallat lässvaga elever fortsätter att öka. Hela den svenska skolan tycks vara i kris.
Eller kanske inte. För även om medelvärdet sjunker har samtidigt andelen elever med goda läsresultat faktiskt förstärkts. Bilden av en skola i kris behöver därmed nyanseras.
Samtidigt som elever med svaga eller mycket svaga resultat ökat till nästan 20 procent, är det uppenbart att en grupp utmärker sig särskilt negativt i statistiken: elever där det inte talas svenska i hemmet. Ja, skillnaden är så anmärkningsvärd att det duger att tala om en huvudförklaring till de dåliga resultatet i Pirls över huvud taget.
Kanske är utvecklingen inte så märklig trots allt. Kanske handlar det snarare om att hela skoldebatten är snedvriden. Det menar åtminstone näringslivsforskaren Gabriel Heller Sahlgren, som tidigare själv varit allmänt kritisk mot skolan, men bytt åsikt efter att ha brutit ned statistiken och undersökt hur bra elever i svenskfödda hem presterar (dn.se). Svenska elever presterar i själva verket bättre än tidigare, ja ofta till och med bland de bästa eleverna från OECD-länder, men det är något som påfallande ofta fortfarande ignoreras i debatten.
Det som drar ner resultaten är istället de många elever som kommer från invandrarhem och dessutom i många fall säkert med svaga utbildningstraditioner från hemmet. Dagens skolproblem kan alltså i betydande utsträckning kopplas till hög invandring, i synnerhet kanske i samband med den stora migrationsvågen 2015. Det ger anledning att se på larmrapporterna med nya glasögon, likaså att fråga sig var olika åtgärder bör sättas in.
Heller Sahlgren anser att eftersom skolan i grund och botten faktiskt fungerar bra, bör man undvika stora systemförändringar. Istället behövs riktade åtgärder.
Då talar vi emellertid mer om integrations- än utbildningspolitik, i strikt mening. Det krävs riktade åtgärder mot i synnerhet lässvaga elever från utsatta områden. Förmodligen behövs det också bättre underlag, så man vet specifikt vilka grupper man ska vända till sig. Att bara bunta samman alla invandrare torde hjälpa lite.
"Sannolikt skulle vilket skolsystem som helst ha haft svårt att möta den invandring som Sverige har haft de senaste decennierna" konstaterar Heller Sahlgren. Så är det nog och fortfarande en tanke att ta med sig inte bara i skol-, utan också migrationsdebatten.