Sverige smakar som ett smörgåsbord. Vid midsommar såväl som påsk och jul samlas svenskarna kring klassiska och nya rätter.
Med franska revolutionen vaknade tankarna om den nationella maten. Nästan hundra år efter stormningen av Bastiljen hade idén lett till att det gamla svenska brännvinsbordet tagit ny form. På världsutställningen i Chicago 1893 presenterades den svenska idén kring maten, och rätterna som serverades i utställningspaviljongen är fortfarande återkommande på de flesta midsommarluncher.
Dagens smörgåsbord är en länk i tiden, vi äter samma mat som de människor som bott här innan. En viktig anledning till det är förutsättningar naturen ger. Sill med lök, potatis och gräddfil är ingredienser som går att få tag på i landet.
Svenska myndigheter och EU arbetar aktivt med att framhäva regional matkultur. Det kan hjälpa vissa delar av livsmedelsproduktionen att klara konkurrensen på den gemensamma EU-marknaden genom att nischerna framhävs. Dessutom blir gastronomi allt viktigare för att locka turister, något det skandinaviska kökets framgångar visar. Talande för den regionala matens betydelse är att statsledningens representationsmiddagar nu ska beakta lokala råvaror på bekostnad av det diplomatiska franska köket.
Goda utsikter för svensk mat, verkar det som. Men endast i teorin. Som tillbehör till sill kan svensk lök snart vara ovanligt. Ett beslut av Kemikalieinspektionen i år medgav inte fortsatt användning av ett ogräsmedel som bönderna behöver för att odla lök och bönor. I resten av EU är medlet tillåtet och näringen bedömer att om beslutet inte ändras läggs stora delar av lök- och bönodlingen ner till nästa år och produkterna ersätts med importerade, som är generellt hårdare besprutade.
Mjölkkrisen som tvingar många bönder till nedläggning minskar även möjligheterna till svenska mejeriprodukter på smörgåsbordet. Gräddfil, ost och tårtans vispgrädde har blivit svårt att producera i Sverige. Det beror på en fördyrande lagstiftning och en dominerande aktör på mejerimarknaden som har en betalningsmodell som inte tar hänsyn till svensk mjölks mervärden.
I dag dras stora delar av lantbruket med lönsamhetsproblem och stoppas importen av råvaror klarar inte landet livsmedelsförsörjningen.
Uppstår en tystnad under midsommarmaten kan därför ett tips vara att uppmana till en ytterligare vända kring smörgåsbordet, för att gynna livsmedelsproduktionen och även totalförsvaret.
Mycket vi vill ha i midsommar är kopplat till svensk mat och det brukade landskapet som det ger upphov till. En midsommar utan maten leder till en längtan, likt den 1800-talsförfattaren Carl Jonas Love Almqvist kände när han saknade sitt hemland och skaldade: "Blott Sverige svenska krusbär har."
Smörgåsbordets svenska smak är hotad, så ta lite mer gräddtårta.