Det finns en lärdom i rabatten. Bland pärlhyacinter, tulpaner och formklippta träd i Carl Johans park i Norrköping växer en insikt som behövs när arbetsmarknadspolitiken ska tuktas.
Den senaste arbetslöshetsstatistiken pekar på en växande jobbklyfta mellan utrikes och inrikes födda. Glappet har sin grund i att den svenska arbetsmarknaden har tillförts en stor grupp som inte har de efterfrågade kompetenserna, vissa personer kan helt sakna skolgång.
Det rimligaste svaret hittills på hur situationen ska hanteras är det bör skapas förutsättningar för enkla jobb, vilket i den politiska retoriken beskriver arbeten med ersättning under nuvarande lägstalöner. Alliansen har varit pådrivande för enkla jobb och den rödgröna regeringen emot, även om motståndet minskat med tiden.
När det frågas vad enkla jobb kan vara riktas blicken stundtals bakåt. Vilka sysslor utfördes i större utsträckning förr när kostnaden för arbetskraft var lägre? Ett exempel är trädgårdssysslor.
Levande minnen från när trädgårdarna sysselsatte många fler kan hittas i Carl Johans park. I grönområdet mellan Strömmen och Norra Promenaden finns kaktusplanteringen, även om de 25 000 plantorna ännu inte har satts. Traditionen att varje år plantera kaktusar i ett mönster går tillbaka till 1926 och är en direkt rest från när långt fler personer arbetade i trädgårdarna och trädgårdskonsten utvecklades under 1800-talet och 1900-talets början.
Det årliga anläggandet och underhållet i parken är arbetsintensivt och är därför ett typ av arv som av kostnadsskäl främst förvaltas av kommunerna i några städer.
Men införs enkla jobb kan arbetstillfällen återuppstå i trädgårdar och parker runt om i landet. Samtidigt är arbetet ofta långt ifrån enkelt – anläggandet av kaktusplanteringen är mycket kunskapsintensiv.
Exemplet från Carl Johans park kan användas för att illustrerar de misstag i kommunikationen kring enkla jobb som görs av såväl förespråkare som motståndare. Båda läger sprider en förenklad bild av vad jobb med lön under dagens miniminivåer betyder.
Borgerligheten missar ofta att många jobb inte alls är enkla. Att en del arbetsuppgifter inte är lönsamma givet dagens lönenivåer och har en låg utbildningströskel för att initialt kunna utföras är en sak. Men arbetena behöver inte vara enkla för den delen. Nästan försvunna hantverksyrken kan kräva mycket kunskap som lärs in över tid. När kunskaperna – skickligheten – sedan har erövrats kan däremot en högre lön motiveras. Detta är vad vänster å sin sida bortser ifrån – att lönen kan gå upp ordentligt med tiden. Ett lågproduktivt arbete kan bli insteget till ett högproduktivt.
Potentialerna kan belysas med hur karriärvägen förr var för trädgårdsmästare, lätta sysslor i trädgården och inlärning kunde med tiden leda till en välbetald och ansvarsfull position som trädgårdsmästare i dåtidens arbetsintensiva trädgårdar. Själva benämningen ”enkla jobb” gör dock inte rättvisa åt möjligheterna – det är ingen bra jordmån för en arbetsmarknadspolitisk reform.