Den svenska tv-serien ”Skärgårdsdoktorn” och den australiensiska ”Doktorn kan komma” känns den här tiden på året nära. Skärgården är fortfarande välbesökt. Båtar plöjer genom ett glittrande vatten, precis som i ”Skärgårdsdoktorn”. På himlen över Norrköping syns brandflyget som bevakar den torra marken, men med lite fantasi skulle lika gärna läkaren från ”Doktorn kan komma” sitta i planet.
I de båda tv-serierna kretsar handlingarna kring en liten läkarstation. Med båt eller flyg tar sig doktorn till patienterna. I dramaseriernas värld är det ingen tvivel om läkarens självklara ansvar för patienten. Inom svensk sjukvård är det däremot inte lika tydligt.
Varje sjukvårdsbesök kan betyda kontakt med minst en ny läkare – trots att befolkningen vill ha det på ett annat sätt. Åtta av tio anser att det är viktigt med en fast och namngiven läkarkontakt, enligt en undersökning av Sveriges läkarförbund utförd av Sifo i februari i år.
Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren argumenterade i en debattartikel i början på sommaren (SvD 24/5) för att patienter ska få en ansvarig läkare.
År 1991 infördes patientansvarig läkare, men det togs bort ur lagen år 2010 för att ersättas av en fast vårdkontakt. Det är nu upp till verksamhetschefen att utse en vårdkontakt om det är nödvändigt. Men den nya lagstiftningen följs inte, hävdar Läkarförbundet.
Att det kan gå väldigt fel när en ansvarig läkare saknas uppmärksammas i dokumentären ”70 dagar mot döden – rutinärendet som gick snett” (22/5), från Sveriges radio P1. En 30-årig man avlider på Karolinska sjukhuset efter två månader och över 30 operationer. Den första tiden kändes det som att det var nya läkare var fjärde timme, berättar en närstående till patienten. I efterhand har Inspektionen för vård och omsorg kritiserat vårdprocessen för att ingen hade ett tydligt ansvar för patienten, kommunikation var dålig och att för många aktörer var inblandade.
Att hålla med Läkarförbundet om att patienterna ska ha en ansvarig läkare är lätt. Det är ett förslag med väldigt få motståndare, vem vill inte ha en egen läkare?
Ett praktiskt genomförande kan dock vara svårare när det är brist på allmänläkare. En del patienter kan ha anledning att ha en specialiserad läkare som ansvarig, men det stora flertalet behöver allmänläkare.
Det krävs även mer av läkarna om ett system med ansvariga läkare införs på riktigt. Att ställa upp som patientansvarig läkare bör betyda ett tydligt ansvar, något som varken specialiseringar eller semestrar fullt ut kan ta bort.
Samtidigt är ett förtydligat fokus på mötet mellan läkare och patient viktigt för läkarna som yrkesgrupp. Läkarnas särskilda position inom hälso- och sjukvården förminskas annars om ansvaret flyttas från dem till verksamhetschefer och processer.
Och tv-serierna ”Skärgårdsprocessen” och ”Verksamhetschefen kan komma med en läkare” låter inte som publiksuccéer.